Enligt färsk statistik från SCB, Statistiska Centralbyrån, är befolkningstillväxten i Sverige den lägsta på över 20 år, och "fruktsamhetstalet", det vill säga hur många barn som föds per kvinna, är det lägsta någonsin.
Hultsfred minskade totalt med 181 personer. Det föddes 106 barn samtidigt som 176 personer dog. I Vimmerby krympte antalet innevånare med 96 personer. Här föddes 141 barn förra året och 196 personer dog.
Ser man till länet så föddes 2 108 levande barn under förra året.
– Senast det föddes färre barn i Kalmar län var 2004. Då föddes det 2 099 barn i länet, säger Lovisa Sköld, befolkningsstatistiker på SCB i ett pressmeddelande.
Barnafödandet minskade i samtliga län och i 197 av Sveriges 290 kommuner under 2023 jämfört med 2022.
– Antalet nyfödda fortsätter att minska. Senast det föddes färre barn i Sverige var 2003, och då var den totala folkmängden nästan 1,6 miljoner invånare mindre än i dag, säger Lovisa Sköld.
Räknat i förhållande till befolkningens storlek och sammansättning blir den nedåtgående trenden ännu tydligare. År 1999 var barnafödandet det hittills lägsta någonsin i Sverige: 1,5 barn per kvinna enligt det mått som kallas summerat fruktsamhetstal. I början av 2000-talet ökade barnafödandet fram till 2010, men därefter har det minskat.
Förra året hamnade barnafödandet under 1,5 barn per kvinna.
– Vi har statistik om summerad fruktsamhet som sträcker sig flera hundra år tillbaka, och talet har aldrig tidigare hamnat under 1,5 barn per kvinna, aldrig varit lägre än under 2023, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.
– Med andra ord: Antalet födda barn per kvinna i Sverige är det lägsta någonsin.
Helen Nilsson är kommunstyrelsens ordförande i Vimmerby.
– Vi är inte den enda kommunen i vare sig länet eller landet som minskar. Men vi har en nära dialog med näringslivet och medborgarna om hur man kan göra för att öka befolkningen, säger hon.
Hon tror också att den oreda som råder i världen just nu, med Rysslands brutala angrepp på Ukraina ett stenkast från oss, gör att många känner sig otrygga och inte vill skaffa barn.
– Det är oroliga tider, trygghet är viktigt, säger hon.
Helen Nilsson nämner att pålagor som staten ålägger kommunerna inte är långsiktigt finansierade. Kommunerna måste då själva spara in på annat och det minskar möjligheterna att utvecklas och få fler att stanna kvar.
– Det handlar om miljonbelopp, berättar hon.
