I år är det tio år sedan Tjejjouren Madicken startade i Vimmerby. Detta uppmärksammas genom en heldag med pyssel, musik- och sångframträdanden, och en föreläsning med Maxida Märak den 16 mars.
– De som startade såg ett behov för en tjejjour, och trodde att det behovet skulle försvinna. Man skulle vilja ha ett samhälle där vi inte behövs. Men efter tio år är behovet ännu större, säger Tjejjourens ordförande Malin Starenflykt.
Hon har varit medlem i Tjejjouren sedan 2017, och blev ordförande för den ideella kvinnoföreningen för ett par år sedan.
– Generellt mår barn och ungdomar sämre än vad de gjort tidigare, utifrån den kontakten vi har. Sedan är det svårt att veta om det speglar resten av samhället.
Tjejjouren arbetar för att vara en första kontakt för unga kvinnor mellan 12 och 25 år. Idag är man uppkopplad till en nationell chattfunktion, där tjejer kan sitta var som helst i landet och skriva helt anonymt till teamet i Vimmerby.
– Vi ska vara som en storasyster. Ofta är många väldigt ensamma och vet inte vem man kan kontakta i sin närhet.
Det är en situation som ibland kan vara väldigt påfrestande för jourens deltagare.
– Man behöver vara på ett visst sätt för att palla de här bitarna, du vet aldrig vad du kommer att möta när du sätter dig i chatten.
De som arbetar på Tjejjouren har tystnadslöfte, och får inte säga till nära och kära vad de har pratat om. I samtalstråden kan de prata om allt från kläder och kompisar till mer komplicerade fall.
– Det kan röra sig om situationer där någon varit med om något, akuta våldsfall, utredningar, och mycket psykisk ohälsa.
Många samtal handlar om att hjälpa individer att hitta rätt när det inte går att prata med den närmaste familjen.
– Man kanske inte kan hjälpa handgripligen när de här personerna är anonyma. Men även om man inte kan åka och hämta en person kan vi hjälpa dem att hitta andra vägar i samhället.
Fram till i våras var stödet från kommunen väldigt lågt.
– Vi hade bara ett par tusenlappar från början. Nu har vi kunnat utöka vårt stöd, men det är inte i paritet med de stora idrottsklubbarna. Så vi lever egentligen på bidrag från privatpersoner och söker stöd när vi ska göra saker.
Till 10-årsjubileet fick de stöd från Sparbanksstiftelsen att bjuda in artisten och människorättsaktivisten Maxida Märak till Vimmerby.
– Vi ville utgå från punkten om jämställdhet och män och kvinnors hat mot varandra, och ta hit någon som inte har varit här i trakten och ligger lite i tiden.
Maxida Märak är en rutinerad föreläsare, som kommer göra en unik presentation i Vimmerby om vikten att bekämpa hat med kärlek.
– Hat mot hat löser ingenting, det blir ofta en strandad situation. Maxida har med sig mycket erfarenhet från sin bakgrund av att ha växt upp och gått i svensk skola som same.
Under sina verksamma år har Tjejjouren haft aktiviteter för unga tjejer på bland annat Bullerbydagen, Fabriken och Vimarskolan. Här vill de skapa en yta där det är lättare för tjejer att vara tjejer.
– På fritidsgårdar försvinner ofta tjejer bland killarna, som tar för sig mer på ett annat sätt än vad tjejer gör.
I framtiden vill Tjejjouren få ett starkare fäste i Hultsfred.
– Vi har inte varit så synliga i Hultsfred. Alla som är inblandade gör det här efter arbetstid eller skola, och vi har inte haft en medlem som är direkt förankrad i det området, säger Tjejjourens ordförande Malin Starenflykt.