Vimarskolan informerar föräldrar och vårdnadshavare om förerteelser som kan leda till kränkningar och som just nu florerar på sociala medier.

Dels handlar det om en utmaningslek, dels om en ny app, som går ut på att man skapar ett konto och sedan låter folk ställa frågor anonymt.

Vimarskolan skriver till vårdnadshavare och på sin Facebooksida att appen "marknadsför sig som en app där man ska våga fråga saker man inte vågat fråga innan. Problemet med appen är att ungdomar exponerar sig själva och andra för lidande. Kränkningar sker rikligt med hjälp av denna app. Det är omöjligt för oss i skolan att utreda varifrån kränkningarna kommer då det skrivs helt anonymt."

När det gäller utmaningsleken ska barnen ha övertalats genom hot och instruktioner från ett konto med en bild på en skräckinjagande docka, att utföra olika prövningar. ”Till en början kan det vara enkla utmaningar som att palla äpplen, men har beskrivits eskalera snabbt till uppmaningar om kränkande behandling av okända personer, kompisar eller familjemedlemmar – eller att skada sig själv”, skriver Vimarskolan.

Pernilla Begu, rektor på Vimarskolan, förklarar att man agerat i förebyggande syfte. Hon skriver i ett mejl till Vimmerby Tidning att elever i Vimmerby börjat använda sig av appen för att skicka kränkande meddelanden anonymt och skräckdockan är något som barnen pratar mycket om och som leder till oro bland barnen.

”Det är av vikt att vårdnadshavare blir varse vad som florerar bland barn- och ungdomar för att kunna föra ett samtal med sina barn och stärka dem i hur de hanterar situationer på sociala medier. Det handlar inte om att vi vill gå ut med en inrådan att förbjuda dessa appar. Förbud hjälper sällan. Däremot måste vårdnadshavare och skola gemensamt jobba för att utbilda eleverna i hur de hanterar sin dag på nätet.”

Anna Ljungqvist, rektor på låg- och mellanstadiet på Astrid Lindgrens skola välkomnar Vimarskolans initiativ.

– Ett jättebra inlägg. Vi bestämde direkt i likabehandlingsgruppens styrgrupp att göra likadant. För mig var det här något nytt. Vi försöker hinna fånga upp så mycket vi kan men det är svårt att hänga med, de här grejerna kommer upp och sprids så snabbt. Alla vuxna måste hjälpas åt. Egentligen borde det vara lika självklart att fråga barnen ”vad har du mött på nätet idag?” som att fråga hur de haft det i skolan.

Josephine Svensson, rektor på högstadiet på Astrid Lindgrens skola, säger att man försöker jobba proaktivt.

– Vi kollar av med ungdomarna vad som händer, har haft föreläsningar om näthat, pratar mycket om integritet och vikten att säga ifrån och hur viktigt det är att känna att det man håller på med kan man öppet visa mamma och pappa. Oftast är det så att om det är skämmigt är det heller inte okej.

Men hon pekar också på en balansgång som inte är helt enkel.

– Att föräldrarna får information är viktigt och en vuxen kan också överblicka konsekvenser på ett annat sätt än ett barn. Forskning visar bland barn och ungdomar kan det väcka nyfikenhet och oro, och det vill vi inte bidra till. Därför är vi försiktiga med detaljer och måste bolla med de som kan mer om barns utveckling. Men självklart måste skolan hantera samhällsproblem som kommer till oss.

Sofia Eek, skolkurator, är inne på samma linje.

– Det man kan göra som vuxen är att vara nyfiken och engagerad och låta barnen vara de experter de är. Det är bra att vuxna är medvetna om att det finns och florerar, men man ska inte låta fantasin skena iväg för mycket. Finns det en undran från föräldrarna håller man dörren öppen och även om barnet hinner få en bild eller utsättas för en taskig kommentar kommer man ändå ha en chans att hinna göra något åt det.

En förälder som fått informationen från Vimarskolan tycker att initiativet underlättar diskussionen hemma.

– När barnen börjar bli lite större handlar det också om integritet och rätten till ett privatliv. Sån här information är så konkret och det första jag gjorde var att kolla om barnen hade de här apparna. Det hade de inte.