Om det och mycket annat berättade hembygdsforskare Stig-Åke Petersson på Virserums bibliotek, när han tog pulsen på sjukvården genom tiderna.

– Läkarväsendet var från början en ren statlig angelägenhet och läkare fanns bara i de större städerna. Under 1800-talet tillkom dock provinsialläkare även på landsbygden och i mitten av 1860-talet blev Målilla huvudorten i det då nybildade distriktet. Först 1912 tillsattes den första municipalläkaren i Virserum, Axel Johansson.

Under 1950-talet föddes tankarna på att få även en privat läkare till Virserum. Någon annons i tidningen fick man dock inte sätta in eftersom kommunen inte kunde erbjuda lämplig bostad, så kommunen köpte landsfiskal Gustrins bostad, som blev även läkarmottagning. Därmed kunde annonsen äntligen införas och Virserums fick sin första privata läkare – följt av många efter det.

– Ortens första barnmorska fick en lön på två tunnor råg och en årlig kollekt i kyrkan, berättar Stig-Åke Petersson, som läst sig till att det så småningom uppstod problem i relationen mellan barnmorskan och kommuninvånarna. Kommunen vill sänka hennes lön och stödde sig bland annat på ett intyg från barnmorskan i Målilla, om våld och okunnigt förfarande. Beslutet överklagades ända upp till regeringen och först efter många turer blev uppsägningen slutgiltig 1880 och kommunen kunde börja leta efter en ny barnmorska.