För att uppmärksamma Börje Karlssons minst sagt långa och trogna tjänst hade Virserums Sparbanks vd Gunnel Olsson Örbäck bjudit in till en avtackning nyligen. Kollegor från grannbankerna Högsby Sparbank och Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank fanns också på plats. Bland annat Carl-Evert Aronsson som varit ordförande för Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank sedan 1999 och Lars Danlid som haft samma funktion i Högsby Sparbank sedan 2003. Så det blev tillfälle att prata om gamla minnen och hur arbetet på banken förändrats genom åren.
– Jag började min bana på Virserums Sparbank 1978 då jag valdes in som huvudman. 1990 valdes jag in i styrelsen som vice ordförande och 1999 tog jag över som ordförande, säger Börje Karlsson som fått uppleva mycket genom åren.
– 1980 kom den första datorn till banken. Innan dess skrevs huvudboken manuellt och jag imponeras fortfarande över de som skötte den biten och lyckades hålla ordning på det, säger Börje Karlsson.
Ekonomiska kriser har uppstått vid flera tillfällen genom åren och den djupaste i början av 1990-talet minns Börje och hans kollegor mycket väl.
– Jag minns när riksbanken höjde styrräntan till 500 procent en period och det kunde vi ju inte kräva av våra kunder, men vi löste det och sedan släpptes kronan fri och ekonomin återhämtade sig, säger Börje Karlsson.
Tekniken har gjort stora framsteg genom åren då mycket numera sköts över nätet av kunderna själva. Kortbetalningar och swish har också fått stort genomslag de senaste åren och kontanterna håller allt mer på att spela ut sin roll.
– Vi kommer dock fortsätta med kontanthanteringen i våra banker så länge kunderna efterfrågar det, säger Lars Danlid.
Den största förändringen som skett i det vardagliga arbetet för styrelsen i en sparbank under åren är processen kring lån och krediter.
– Förr var vi mer operativa i styrelsen när det gällde frågor kring att bevilja lån. Då gällde det att ha god lokalkännedom och tack vare det kunde vi hjälpa både privatpersoner och företag i bygden, säger Börje Karlsson.
– Nu är det mycket mer regelverk som man måste ta hänsyn till. Vi känner att lagstiftaren sätter reglerna utifrån banker generellt, men verkligheten ser annorlunda ut för de stora bankerna i städerna jämfört med oss i små banker på landsbygden. Det behövs ett nytt tänk där om våra små banker ska överleva och kunna fortsätta att hjälpa samhället, säger Carl-Evert Aronsson.