"Vi kommer se fler festliga inslag, att skolan jubilerar kommer prägla året. Tio år är verkligen något att fira", säger skolledarna Frida Kullberg och Tina Bågenhammar.
På tisdagen var det skolstart för 314 elever och ett 50-tal personal på Prolympiaskolan i Virserum. Det tål att jämföras med 156 elever och ett 20-tal anställda när premiäråret 2010 drog igång.
– Så många som vi är nu har vi inte varit tidigare. Då tappade vi ändå många elever när Migrationsverket drog sig ur Hultsfreds kommun, säger rektor Tina Bågenhammar, som även kan notera rekordmånga sjuor, 52 stycken, jämfört med tio färre i fjol.
Tina Bågenhammar var lärare på skolan vid starten och sedan 2017 är hon skolledare tillsammans med Frida Kullberg.
– Det har varit en resa, inte helt lätt – men lärorik, säger Tina Bågenhammar. Vi trodde då, att det tar nog tio år innan vi är där vi vill vara. Jag tycker vi är där nu.
Systrarna Tilda, Lycke och Nellie Lindahl firade sin skola med glass, när höstterminen inleddes på tisdagen.
I år har man lyckats beta av kön och erbjuda alla i närområdet som vill gå på skolan en plats.
– Det har varit vårt fokus länge, säger Frida Kullberg, enhetschef. Nu har vi lyckats med det, sedan vi gjort ytterligare satsningar på lokalerna, som var väldigt nedgångna när vi tog över. Bland annat har vi satsat på nytt ventilationssystem i huvudbyggnaden för att få bättre luft i klassrummen. Vi har även lyckats öka behörigheten på pedagogerna genom viss inflyttning, det är vi jätteglada för.
Kan ni växa ytterligare?
– Vi har inte den ambitionen, utan det primära är att förvalta det vi har och jobba vidare med det vi gör bra, så det kan utvecklas ännu mer, säger Frida Kullberg.
Ser ni någon risk i att Prolympia inte finns på orten om tio år?
– Nej, det kan jag inte se. Tvärtom, ledningen hade inte gjort de här satsningarna, om den inte tänkt utveckla verksamheten, säger Tina Bågenhammar.
Niclas Torstensson var en av flera som stred för en friskola i Virserum. "Vi blev överrumplade och trodde inte att skolan skulle läggas ner", säger han. Två år senare kunde man fira.
En som jobbar på skolan är Niclas Torstensson. Han ingick i den skolgrupp som försökte etablera en friskola – en kamp som varade i två år.
– Vi fick kriga ordentligt mot kommunala tjänstemän. Och vi mötte också tufft motstånd från andra skolor, det var ordentligt infekterat.
Han minns beslutet i fullmäktige, där en majoritet av politikerna klubbade igenom en nedläggning av högstadieskolan. Men det krävdes en omröstning.
– Redan på bussen hem tog Carl Samuelson upp tråden "Nu startar vi friskola". Det är en helt otrolig resa från start till nu, säger Niclas Torstensson.
Idag tycker Tina Bågenhammar att man har ett bättre samarbete med kommunen.
– Det känns som vi är mer accepterade numera.