Global förståelse bidrar till mindre rasism

Prolympia ser mindre av rasism och främlingsfientlighet på skolan idag, jämfört med tidigare. Ett skäl är det idoga arbetet med att främja internationell förståelse.

Under toleransresan till Polen har Prolympia ett utbyte med en skola i Rumia, Hultsfreds kommuns vänort, varefter man jämfört hur det är att växa upp i olika miljöer avseende språk, religion, politik, ekonomi, kultur och tradition.

Under toleransresan till Polen har Prolympia ett utbyte med en skola i Rumia, Hultsfreds kommuns vänort, varefter man jämfört hur det är att växa upp i olika miljöer avseende språk, religion, politik, ekonomi, kultur och tradition.

Foto: Privat

Virserum2019-10-24 21:30

En del i det arbetet är de så kallade toleransresor som skolan genomför sedan några år tillbaka.

Helt nyligen kom eleverna hem från en resa till Polen, som genomgörs inom projektet Freedom in the Spirit of Peace and Equality, som utgår från Barnkonventionen.

– Så det har ju varit lite extra aktuellt i år, i och med att Barnkonventionen ska bli lag, förmodligen redan vid årsskiftet, säger rektor Tina Bågenhammar.

Prolympia har tidigare blivit prisad för sitt arbete med att främja internationell förståelse och motverka rasism och främlingsfientlighet. Alldeles i inledningskedet tilldelades skolan en hedersutmärkelse av Emerichfonden, vars syfte är att stödja skolors arbete för att förhindra våld och för att öka förståelsen mellan människor med olika bakgrund.

– Där någonstans vände vi skutan, då var det mycket rasism så vi startade projektet som vi ser ger tydlig effekt, både för gruppsammanhållningen för de som är iväg och för att man enas kring en gemensam värdegrund, säger Tina Bågenhammar och fortsätter:

– Med tanke på att våra elever har många olika nationaliteter skulle rasism och främlingsfientlighet kunna vara ett större problem, men det är sällan jag får in en händelserapport kopplad till rasism. Vi arbetar mycket med gruppstärkande aktiviteter, och toleransresan till Polen är en av de mest gruppstärkande.

Därför har man flyttat resan från årskurs nio till åtta, för att man ska kunna dra nytta av sammanhållningen längre tid.

Vad tycker då eleverna om resan?

– Jättebra, särskilt besöket på förintelselägret Stutthof var lärorikt, säger Dzelal Poturak. 

Eleverna hade en svensk tolk som fick dem att leva sig in i hur det var att komma dit som fånge.

– En artikel i Barnkonventionen är att alla barn har rätt till en identitet, här hade man ett nummer istället för namn, säger Gfraan Ghalyon. Det tänker jag särskilt på.

Alla enas om att skolan bör fortsätta med resorna, för att de är så betydelsefulla.

– Somliga hade inte möjlighet att följa med, i och med att de väntar på uppehållstillstånd och saknar pass, så de genomförde arbetet så likt det bara gick på hemmaplan, bland annat genom att skypa med de i Polen, säger läraren Madeleine Jakobsson.

Efter resan redovisar eleverna sina arbeten, där man jämfört hur det är att växa upp i olika miljöer avseende språk, religion, politik, ekonomi, kultur och tradition.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!