I somras, när Peter Bergman gjorde ett spontanbesök på Gränsö slott inför en seglats mot Karibien, läste han en artikel där Loftahammarsbor försökte hitta två lärare till ortens skola genom att dela ut en hittelön på 20 000 kronor per lärare.
– Jag hade egentligen tänkt att segla mot Oskarshamn direkt. Men sen ändrade jag mig och bestämde mig för att åka och säga hej då till min släkting Per Johansson på Gränsö. Min plan är ju att segla runt jorden resten av livet och inte komma tillbaka till Sverige.
Där på hotellet läste Peter Bergman, ursprungligen från Virserum men som bott i Kiruna de senaste fyra åren, VT för första gången på 25 år. Artikeln som efterlyste lärare till Loftahammar fångade hans uppmärksamhet.
– Jag kände att det var lite ödet och tänkte att jag åker väl dit och erbjuder min hjälp, säger Peter, som bestämde sig för att ringa skolans rektor.
Peter var på plats i Loftahammar i god tid inför skolstarten. Han bor i segelbåten nere i hamnen och det var också dit han anlände i augusti. Han hann med att vara med på studiedagarna veckan innan skolan drog i gång och är numera tillfällig klasslärare till årskurs sex.
Peter planerar att stanna så länge som det behövs, tills läraren som har fått den fasta tjänsten som klasslärare är på plats.
Vi ses en fredagseftermiddag i klassrummet på Loftahammars skola. Eleverna har sin sista lektion för dagen. De är glada och uppspelta och alla vill vara med i tidningen.
– Det är väldigt coolt att ha en seglande lärare, säger sjätteklassaren Oskar Södergren strax innan lektionen är slut.
– Ja, vi hade verkligen tur att Peter kom hit. Det är väldigt coolt att han har varit över hela världen. Han är dessutom ganska smart, säger klasskamraten Zain Askandar.
Alice Andersson och Siri Elander håller med. De tycker att det är coolt att Peter letar efter guld och diamanter med hjälp av hundar. De tycker också att det är kul att lära sig om stenar.
Peter Bergman är utbildad geolog och även om han följer läroplanen och ser till att eleverna lär sig allt som de ska, så försöker han också att få in den lokala historien och det lokala sammanhanget i undervisningen.
För ett tag sedan efterlyste han utrustning till klassen. Han sökte efter en cykel, en kärra, en studsmatta och även lite material för att bygga ett bollplank. Cykeln och kärran behövs när han är ute och letar intressanta stenar.
Han har redan hittat en del som han har tagit med till klassrummet.
Peter håller på att bygga upp en geologisk samling av de bergarter och malmer som finns i Loftahammar och han gör det med hjälp av eleverna. Målet är att lära barnen om jordens historia och om geologi. Planen är att de ska ge sig ut i naturen och leta tillsammans. De har redan varit ute på några kortare exkursioner.
– Jag vill lära ungdomarna saker som de aldrig skulle lära sig annars. Jag försöker ge eleverna en ny vision av vad man kan göra i livet. Om man har en idé så kanske man ska testa att förverkliga den och inte vara så konservativ. Det är också lite så som jag har levt mitt liv, säger Peter och berättar att han bland annat blivit utsedd till Bästa innovatör av Vinnova.
Och vad skulle kunna vara mer spännande än att ha en lärarvikarie som hittat och ägt guldgruvor och diamantgruvor i Afrika. Och som dessutom letar efter guld och diamanter med hjälp av bin och hundar.
Peter Bergman vet hur man kan ta reda på om en sten eller ett berg innehåller guld, silver, koppar eller någon annan metall. Han vet också hur man ser och tolkar olika tecken i naturen i jakten på exempelvis guld.
Han berättar att det går att mäta guldhalten i myrstackar för att få reda på var det finns en guldfyndighet.
Och det har han också berättat för sina elever.
– När myrorna går in i stacken så faller guldstoftet av eftersom det är en annan temperatur inne i stacken. I Afrika kan det finnas myrstackar var femtionde meter och då kan du mäta guldhalten i de olika stackarna och på så sätt ta reda på vilka myrstackar som ligger närmast en guldfyndighet.
Peter Bergman tar också direkt hjälp av djur och insekter i letandet efter guld och diamanter. Han har tränat upp både bin och hundar och lärt dem att hitta både guld och diamanter med hjälp av luktsinnet.
– Bin har tusen gånger bättre luktsinne än en hund och de är sex gånger snabbare på att undersöka ett område, säger Peter och förklarar hur det går till.
– Jag tränar 200 bin under två timmar och sen tränar de bina resten av bina i bikupan.
Han berättar att hundar och bin också kan tränas upp i att hitta andra saker. De kan exempelvis lära sig att hitta minor och sprängämnen.
– Men eftersom det är väldigt farligt för hundar att söka efter minor så finns det bolag som tränar upp råttor istället. Men råttor och hundar är inte hundraprocentiga, de missar en del, så det bästa sättet att hitta just minor är bin.
Lektionen är slut. Sjätteklassarna tar helg.
Peter Bergman lämnar klassrummet och småpratar lite med några elever på vägen ut. Sen går han nerför trappan och ut på skolgården.
Nu ska han gå och hämta schäfern Daisy. Hon blir glad när Peter kommer.
Daisy är en av många hundar som Peter har tränat upp. Hon är en utbildad malmhund och kan hitta allt från guld och silver till diamanter. Peter har tränat henne under flera år. Det tar 2,5 till 3 år att träna upp en hund och sen krävs det också regelbunden träning efter det. Intresset för hundar har Peter ärvt av sin far, som var polischef och polishundförare i Hultsfred.
– Daisy känner lukten av malm som ligger djupt ner i backen, säger Peter medan vi promenerar över ängen ner mot båten.
Plötsligt böjer han sig ner. En bit berg blottas mellan grästuvorna.
– Det är en kvarts med mycket rosa i. Just att den är så svart brukar innebär att det är guld i den.
Peter Bergman promenerar vidare.
Han förklarar vikten av att tolka skog och natur i jakten på metaller. Beroende på vad som växer på en viss plats går det att gissa sig till vad som finns under marken.
– Men en hund kan inte hitta en guldring. Det går inte. Det är bergarten som luktar.
Det är lätt att fundera på om det verkligen är sant det som Peter berättar. Är det ens möjligt att lära hundar och bin att hitta guld?
Men Peter vet vad han pratar om.
Och för att visa att det är verkligen är sant, så visar han en bunt urklippta tidningsartiklar som han förvarar ombord på segelbåten. Både från utländsk press och från svenska tidningar som DN. De flesta artiklarna är från 2012 och 2013.
Peter Bergman var dessutom med i både radio och tv under de där åren, bland annat i Sydafrika, men också i Sverige. Han blev också intervjuad av Vimmerby Tidning när han var hemma på släktgården i Virserum och tränade hunden Rex.
Peter är heller inte den första svensken som letar guld med hjälp av hundar. På 1960-talet hade Sveriges geologiska undersökning, SGU, fyra malmhundar. På den tiden var det vanligast att leta efter nickel och koppar.
Men just nu hinner Peter Bergman inte med så mycket mer än att vara lärarvikarie i Loftahammar.
Han planerar att stanna så länge det behövs, för elevernas skull. Och han trivs bra.
– Det är kul att jobba med så här unga människor. Mitt mål är att eleverna ska förstå sin omvärld och att vi ska göra det genom att undersöka den lokalt. Jag hoppas att jag kan berätta om såna saker som jag själv skulle ha velat veta när jag gick i sexan.
– Och eleverna tycker det är kul. De kallar mig för kungen just nu, säger Peter och skrattar lite.
Vi säger hej då och tar fredag.
Någon vecka senare återvänder jag till Loftahammar för att träffa Peters chef Roger Strandberg. Han berättar att Peter fick skicka in en formell ansökan, som alla andra, innan han anställdes.
Jag frågar hur det kommer sig att han valde att anställa just Peter som lärarvikarie. Han är ju trots allt ingen utbildad grundskollärare.
– Vi har inte hittat någon annan som är lika bra. Det är inte så att lärarna står på kö hit. Och som geolog är ju Peter ändå akademiker. Dessutom har han arbetat på skolor förut. Så jag tyckte att det var värt att prova, säger skolans rektor Roger Strandberg.
Loftahammars skola är på väg att få två nya lärare. Men båda lärarna är ännu inte på plats, bara den ena. I dagsläget sträcker sig Peters kontrakt till den 25 oktober. Men Roger Strandberg är osäker om läraren som fått den fasta tjänsten hinner börja jobba så snart.
Peter Bergman håller tummarna. Han vill gärna segla söderut innan det blir för kallt och innan vädret blir för dåligt.
Om det vill sig illa kanske han måste stanna i någon svensk kuststad över vintern. Och det vill han helst inte.
Peter har precis fyllt 60, men han har valt att ta tidig pension på grund av att han har kraftiga problem med lederna i den svenska kylan. Nu tänker han istället spendera resten av livet på sydligare breddgrader.
Han har inte seglat på 30 år, men ser fram emot att ge sig i väg. Första målet är Karibien, sen Sydamerika och så småningom tänker han segla vidare mot Afrika.
Målet är att anlända till Tanzania om några år.
Han ser som sitt uppdrag i livet att bidra till en bättre värld. Och det är det han kommer göra på heltid framöver.
– Jag försöker göra saker som kan komma andra till godo. Jag har tidigare lärt folk i bushen att leta guld med sina hundar och en gång startade jag ett fiskeriföretag så att lokalbefolkningen skulle få bättre mat.
Peter Bergman är väl insatt i hur gruvindustrin fungerar både i Sverige och utomlands. Han har arbetat inom gruvindustrin i många länder och själv ägt flera diamant- och guldgruvor värda miljontals dollar i Afrika. Han har under årens lopp arbetat med både större gruvprojekt och mindre.
Men den här gången vill han jobba på ortsbefolkningens nivå.
– Jag upplever att det är många som vill tjäna pengar på den fattiga lokalbefolkningen. Det tycker jag inte riktigt om. Och det går faktiskt att tjäna pengar på gruvor utan att behöva dö för det, men det är omöjligt att göra i ett större bolag. Det här måste man göra på väldigt låg nivå, på invånarnas nivå. Och på ett miljövänligt enkelt sätt, inte med hjälp av kvicksilver och cyanid.
Det går nämligen att hitta guld med enkla medel, förklarar han. Det finns fyndigheter som går att gräva upp med en enkel spade och det går också att vaska efter guld i bäckar.
– Min plan är inte enbart att lära ortsbefolkningen att hitta guld och diamanter. Jag vill också försöka bidra till att deras liv blir bättre på flera sätt. Det finns otroligt mycket att göra.
– Jag har alltid varit en entreprenör men jag tröttnar fort och vill alltid hitta på något nytt. Jag gav upp tankarna på att bli miljardär. Jag älskar ju geologi och det viktigaste för mig är att hitta på nya saker. Det är viktigare än att jag lämnar efter mig pengar.
Peter Bergman har dessutom planer på att leta efter guld och diamanter i havet framöver. För att göra det kommer han att pumpa upp vatten från havsbottnen med hjälp av en egenhändigt byggd maskin som han förvarar på segelbåten. Med maskinen kan han leta efter både guld och diamanter samtidigt.
– Det vore kul att bevisa att det går att hitta diamanter på ställen där ingen tror att det finns.
Peter Bergman trodde från början att han bara skulle stanna som lärarvikarie i några få veckor men så blev det inte alls. Nu, när vi hörs igen, har det hunnit bli oktober och det är rätt kallt att bo i segelbåten.
– Jag söker en stuga där jag kan bo sista månaden, säger Peter Bergman.
Vikariatet börjar nämligen närma sig sitt slut. Den ordinarie läraren börjar sin tjänst om några veckor.
– Hon kan börja efter höstlovet och sen tänker jag att hon och Peter jobbar parallellt en bit in i november, säger Roger Strandberg när vi hörs på telefon i mitten av oktober.
Peter Bergman tycker att det har varit en rolig tid, men han drar samtidigt en lättnadens suck.
– Det känns skönt. Jag hade ju räknat med några veckor, men nu ser jag ljuset i tunneln. Jag var ju egentligen på väg någon annanstans när jag tog jobbet.
Han poängterar att han aldrig har varit intresserad av att få hittelönen. Han tycker att den ska tillfalla den som är behörig lärare och tar den fasta tjänsten.
– Jag har aldrig aspirerat på att få hittelönen. Om det hade rört sig om en halv miljon hade jag kanske tänkte annorlunda, säger han med glimten i ögat.
Exakt var han kommer segla när han lämnar Loftahammar är inte riktigt klart.
– Jag har precis fått ett uppdrag om att träna en malmhund i Spanien. Kanske seglar jag dit och spenderar vintern där innan jag seglar vidare. Båten är mitt hus. Vi får se var jag hamnar. Det som händer det händer.