Det familjeägda företaget Smålandsmjärden AB har hållit till i denna lokal i Virserum sedan år 1992. "Vi är idag ett så kallat levebrödsföretag. Vi verkar i en liten och nischad bransch och satsar inte på att växa och bli börsnoterade direkt", säger Jan-Fredrik Falk och skrattar.
Har ni någon gång besökt Virserum kan ni inte ha missat den kräftröda byggnaden med den stora mjärden på taket. Sedan år 1992 har det lilla familjeägda företaget Smålandsmjärden huserat i lokalen och producerat svensktillverkade kräftmjärdar och andra tillbehör till kräftfisket.
– Det var svärfar som startade företaget på 80-talet här i Virserum, säger Jan-Fredrik Falk medan han visar oss runt i lokalerna. Jag själv kom in och började arbeta år 1989 i hans garage och några år senare började även Christina, min fru. Svärfar var en riktig visionär och hade stora planer för företaget på den tiden.
På företagets lokal sitter en kräftmjärde på taket och skvallrar om vad som försiggår inuti byggnaden.
Längst till höger på väggen har vi riktiga rariteter inom kräftfiskehistorian. Det är gamla flätade redskap som användes vid kräftfiske förr i tiden. Sedan har redskapen sakta men säkert uppdaterats och utvecklats under åren. "Förr var det vanligt med stålburar och nät men idag är plast det självklara valet. Dels för att plastmjärdarna är mer hållbara, plastnätet går inte sönder lika lätt som det gjorde förr och kräftorna kan inte rymma lika enkelt. Och dels blir det enklare med tömningen och rengöringen av burarna", säger Jan-Fredrik.
Under de tidiga åren i företagets historia var det många markägare i Sverige som ville skapa sitt eget kräftbestånd. Kräftpesten var relativt okänd, signalkräftan ansågs ofarlig och många markägare köpte därför in och planterade ut signalkräftor i sina vatten, berättar Jan-Fredrik. Antalet kräftor i vårt land ökade alltså och därmed även efterfrågan på fiskeredskap.
– Vi gick från att ha 2-3 kunder till att leverera kräftmjärdar till ungefär 150 kunder på 10 år. Men det var bra slitiga år där i början, oja, vi hade inte mycket pengar på den tiden så när jag var ute på kundbesök fick jag sova i bilen. Jag minns en kylig vårnatt i Grythyttan då jag drog en kvällstidning över benen i sätet när jag skulle sova. Jag blev tvungen att starta bilen en gång i timmen för att få lite värme och såg helt förstörd ut på morgonen, berättar Jan-Fredrik och skrattar. Då tänkte jag det, ska vi hålla på med det här så måste vi ju iallafall ha råd med att sova på hotell framöver. Och så blev det också.
Det är familjen Falk som själva designat, utvecklat och testat fram alla sina produkter. Vissa delar av kräftmjärden tillverkas på annat håll i Sverige och sen står Christina Falk för all produktion som sker på plats i lokalen i Virserum.
– Ja, det är riktigt viktigt att vi fortsätter att producera här i Sverige så att inte all tillverkning av våra svenska produkter sker därborta i Kina. Visst, det blir dyrare för oss, det blir det, vi kan liksom inte tävla mot de pressade priserna som de har därborta men vi kan bara inte frångå den principen, speciellt inte idag, säger Jan-Fredrik.
I en tidigare modell av Smålandsmjärden fanns det ståltråd i kräftmjärden för att kunna fästa betet. Modellen tillverkas inte längre då företaget fick återkoppling från kunder som efterfrågade en ny design utan ståltråd. Jan-Fredrik berättar att han då kom på en ny lösning, en liten betesbur, för att locka in kräftorna i mjärden. Betesburen kom inom kort att lanseras för att möta kundernas efterfrågan.
Jan-Fredrik berättar om vikten av kunskap, driv och nytänkande i en liten och säsongsbetonad bransch som är starkt påverkad av omvärldsfaktorer. Det har nämligen inte alltid varit en dans på rosor.
– Dels har vi råkat ut för design-stöld på våra produkter. Det är dyrt och väldigt svårt att patentera produkter idag och så snart mönsterskyddet gick ut på våra produkter dök det upp liknande, billigare varor på marknaden. Sen är det klart att när kräftpremiären plockades bort började gamla traditioner att sakta försvinna och så även kräftfisket.
Jan-Fredriks uppfinning för att få in betet i mjärden utan att använda ståltråd i mjärden. En liten plastbur som ligger löst i mjärden där betet läggs i och lockar in kräftorna. Buren blev deras nya lösning då kunderna hade bett om något annat än ståltråd i mjärdarna. På bilden ser vi Jan-Fredriks originalmodell av buren, den gula, och en kopia som konkurrenterna senare började tillverka, den röda.
En tidslinje av kräftmjärdar pryder väggarna i Smålandsmjärdens lokaler. Utvecklingen och innovationen över tid blir tydlig när redskapen hängs upp på rad.
Jan-Fredrik Falk visar upp två tidigare modeller som lanserats av Smålandsmjärden AB. "Färgen på mjärdarna spelar faktiskt roll vid kräftfisket. Vid fullmåne, då sjön lyses upp är det bättre med mörkare färger och vid nymåne eller om det är molnigt fungerar mjärdarna i ljusare färger bättre", säger Jan-Fredrik.
– Jag minns när jag var liten, vi satt där i båten, andra onsdagen i augusti, redo med årorna för att prick klockan fem ge oss ut på kräftfiske. Folk hade samlats och sjöng allsång runt sjön, kräftfisket var heligt!, säger Christina.
– Signalkräftan klassades även senare som en invasiv art och fick inte längre planteras ut. Vissa kräftbestånd dog även ut på grund av pesten varför tillväxten av kräftorna i landet avtog rejält, säger Jan-Fredrik.
För att göra en riktigt bra produkt berättar paret Falk att de i princip alltid fiskat kräftor hela säsongen och sedan utvärderat produkterna, förfinat vissa bitar och ändrat för att få till de bästa redskapen.
För att skapa de bästa redskapen blev kräftfiske en viktig del för familjen Falk och hela familjen engagerades under kräftsäsongen berättar Christina. På bilden ser vi en gammal reklamposter från 90-talet där Jan-Fredriks och Christinas döttrar, Malin och Linda, sitter vid sjökanten med företagets produkter.
Då har det blivit en del kräftskivor genom åren va?
– Ja visst har det det, absolut! Vi rev och byggde ny altan på 14 dagar för att hinna få i ordning uterummet till den årliga kräftskivan ett år. Men du det blev en bra skiva, då var det hålligång! säger Jan-Fredrik och skrattar.
Vad är det viktigaste på kräftskivan då?
– Självklart ska det vara svenska kokta kräftor i fokus. Sen är en kantarell- och västerbottenostpaj något som vi gärna serverar till. Nubben är naturligtvis också självklar. Personligen tycker jag att öl är det bästa valet till skivan men idag är det många som hellre dricker vin och det funkar väl det med. Pyntet är också väldigt viktigt, på bordet bör det ligga rönnbärsklasar, varsin kräfthatt ska finnas på plats och månen måste hängas upp. Hela stämningen är viktig! Fullmånen där i augusti är ju väldigt speciell, den är väl värd att firas riktigt ordentligt.
Utöver svenska kräftor är kantarell- och västerbottenostpaj, nubben och öl givna favoriter på kräftskivan enligt paret Falk. För att fira den vackra augustimånen ska självklart bordet pyntas, hattar bäras och stämningen vara på topp!