När Lena Hjelte kom till huset i Venskögle utanför Virserum var tomten helt igenväxt och hade inte fått någon uppmärksamhet på många år. En utmaning som Lena inte kunde motstå. Nu fem år senare har rabatterna fyllts med blommor, i grönsakslanden frodas mängder av växter trots torkan och i varje rikting mellan boningshuset och den faluröda ladan är det något som spirar.

Lena har ordentliga skor på fötterna och stampar på marken så att sorkarnas underjordiska gångar täpps igen. Med en kratta bearbetar hon odlingarna och visar de knep hon har för att få jorden att behålla fukten. Odling är en livspassion, idelogi och ett levnadssätt. På hennes marker är kemikalier och mineralgödsel portförbjudna. Grönsaker, frukter och blommor odlas på naturens villkor.

– Jag skulle beskriva min trädgård som en odlig i smaklang med naturen. Allt jag gör har en långsiktig plan och jag använder mig inte av änliga resurser.

På söndag öppnar hon upp trädgården för allmänheten i Tusen Trädgårdar, ett rikstäckande evenemang där proffs och amatörer visar upp sina trädgårdar. Genom att visa upp sina odlingar och rabatter hoppas Lena på att få dela med sig av sin kunskap inom permakultur och att besökarna ska få med sig tankekarameller att suga på hemma.

­– Jag arbetar med de förutsättningar som finns och producerar näringsrika livsmedel. Jag betvingar inte naturen utan ser vilka växter som det passar att odla här. Till exempel lök, jordgubbar och morötter trivs och skulle jag skala upp är det de jag skulle satsa på. Odlar man i samklang behövs inga kemikalker, de stör balansen. Vi måste öppna våra sinnen och börja producera mat som inte skadar jorden. Jag tror på konsumentens makt och att vi måste ta ett ansvar om vi vill att kommande generationer ska ha en bra tillvaro. Att producera mat på bra sätt tar tid och kostar pengar, det måste man ha en förståelse för, det är mitt budskap.

Lena är utbildad agrolog och har under lång tid jobbat på en av Sveriges största ekologiska odlingar i Bergslagen. Men intresset berättar hon har kommit från barnsben.

– När jag var två år berättade mina föräldrar att de skulle göra iordning odlingsbäddarna. Jag försvann och de hittade mig sedan liggandes på jorden, jag hade gått och lagt mig. Jag tror att jag varit smittad av myllan sedan dess.

Allt Lena gör har ett cirkulärt tänk. Jorden ska inte behöva ge mer än vad den senare får tillbaka. Genom kompostering tar hon fram sin egen odlingsjord, regnvatten samlar hon i tunnor och skynken skyddar jordgubbarna från fåglar, morötterna från morotsflugor och kålen från kolfjärliar och rådjur. Inga bekämpningsmedel används för att skrämma bort myrorna, sorkarna, mulvadarna och paddorna utan Lena menar att hon även där försöker se det större sammanbandet.

– Först var jag jättearg på att det fanns myror överallt men jag har förlikat mig med dem och tror till och med att de kan vara orsak till att jag fått en så fantastik pollinering i år. Vet man aldrig, det kan vara att djuren och insekterna har en funktion som man inte vet om.