"Vi har varit på väg att flytta söderut vid några tillfällen genom åren", säger Stefan Nilsson, här med chihuahuorna Chloe och Stella.
De senaste tio åren har Stefan Nilsson bott i Enköping i Uppland tillsammans med sin familj. Tidigare har han bott i Åkersberga och flera förorter till Stockholm.
– När jag räknade kom jag fram till att jag har flyttat möbler minst elva gånger. Jag har även flyttat några gånger utan möblemang.
Han växte upp i Virserum, gick gymnasiet i Hultsfred och gjorde militärtjänst i Eksjö. Sedan blev han antagen till en musikutbildning på Metropol i Hultsfred.
– Där träffade jag en tjej som kom från Åkersberga som sjöng. Vi blev kära under den perioden och jag valde sedan att flytta till Åkersberga. Det var så jag kom ifrån Virserum.
Förutom kärleken var det möjligheterna till jobb som fick honom att lämna Småland för Åkersberga i juli 1999.
– Jag slutade skolan i juni. En månad senare hade jag satt på mig arbetskläder och börjat jobba på Willys där uppe, som frysansvarig.
Karriären gick bra i Stockholmstrakten. Genom åren har Stefan Nilsson varit allt från försäljningschef i en av Sveriges största livsmedelsbutiker till etableringschef för Sverige och Norge på en byggvarukedja.
Samtidigt har tankarna på att flytta tillbaka till hans hemtrakter funnits länge.
– Vi har varit på väg att flytta söderut vid några tillfällen genom åren, säger Stefan Nilsson som velat komma närmare sina föräldrar och sin bror.
– 2018 skulle vi sälja huset i Enköping. Både jag och min fru fick jobb i Virserum, men vi fick inte huset sålt, så vi var tvungna att tacka nej till jobben. Sedan dog min mamma 2018.
Familjen blev kvar i Enköping och åren gick. Flyttplanerna lades på is. Men i början på 2024 tog Stefan Nilsson ett viktigt steg.
– Jag ville göra något annat och valde att säga upp mig. Vi hade haft huset till salu ett tag. Vi ville frigöra oss för att kunna flytta söderut.
Stefan Nilsson tillsammans med sönerna Justin, 11 år, Charlie, 14 år, och Jason, 13 år.
Han sökte jobb i Virserum och fick napp.
– Samma dag som vi sålde huset ringde de från Coop och ville att jag skulle komma på intervju.
Han skrev på anställningskontraktet som butikschef på Coop i Virserum den 9 juli. Det var exakt 25 år efter att han började jobba på Willys i Åkersberga. Anställningen på Coop avslutades dock bara två månader senare.
– Det var en provanställning som Coop valde att avsluta.
När Vimmerby Tidning träffar honom i familjens lägenhet i centrala Virserum har Stefan Nilsson ett annat jobb på gång, som väktare. En fördel med att bo i Virserum är att boendekostnaderna är betydligt lägre än i Enköping.
– Det var en av anledningarna till att vi ville ta oss därifrån.
Han var orolig för att barnen inte skulle trivas i Virserum, men de har klarat omställningen bra.
– Det är ett schysst ställe. Det bästa är att folk pratar mycket mer än i Enköping, säger 13-årige Jason Nilsson.
Ett kvarts sekel efter att han lämnade Virserum har Stefan Nilsson flyttat tillbaka till orten.
När Stefan Nilsson var ung uppskattade han inte att alla kände alla i det lilla samhället.
– Det är raka motsatsen nu. Jag älskar det. Jag tycker att det är helt fantastiskt med alla dessa möten, säger Stefan Nilsson som stöter på gamla bekanta hela tiden när han rör sig i centrum.
Varför uppskattade du inte att alla kände alla när du var yngre?
– Då tyckte jag att det var jobbigt att folk hade koll på en. Jag tyckte inte om skvallret. Jag tror att det hängde ihop med att man var ung. Vi hängde på byn, drack lite öl och visste att folk stod i fönstren och hade koll på en. Då var det skönt att bli lite anonym när man flyttade härifrån, säger han och fortsätter:
– Nu uppskattar jag gemenskapen och att man värnar om varandra. Flera som jag känner ganska väl härifrån har jag fått jättebra kontakt med nu, efter så många år. Den omtanken som jag känner från människor är helt fantastisk.
Stefan Nilsson växte upp i hyreshusen på Bastugatan som nu har rivits. "Det var tråkigt, men jag kan förstå varför man river", säger han.
Samtidigt har mycket förändrats sedan 1980- och 1990-talet. Under sin uppväxt bodde han i flera av lägenheterna som nu har rivits i bostadskvarteret på Bastugatan.
– Det var jäkligt tråkigt när de rev det, säger han och berättar att han har många minnen från området.
– Skogen finns kvar i alla fall, men det är inte lika många gångstigar nu för tiden som det var då. Vi lekte mycket i skogen.
Många butiker i Virserum har också lagts ner.
– Det var fem matbutiker här under en period på tidigt 90-tal, säger han och berättar att det även fanns flera kiosker, två elektronikaffärer, två blombutiker, skoaffär och optiker.
Stefan Nilsson har en Youtubekanal där han lagt upp en film som visar hur Virserum såg ut 1989. Filmen gjordes av elever som gick på handelsprogrammet på Hultsfreds gymnasium på 1980-talet.
– När jag gick på gymnasiet höll de på att städa ett klassrum och skulle slänga en VHS-kassett. Jag såg att det stod "Virserum 1989" så jag blev nyfiken och tog kassetten. Jag har haft den i alla år, säger Stefan Nilsson som digitaliserade filmen för något år sedan och laddade upp den på Youtube.
– Den har nästan 2 800 visningar. Det är nog många Virserumsbor som har sett den många gånger förmodligen. En stor eloge till de som gjorde filmen.
Många butiker från den tiden är borta, men det har också tillkommit nya butiker och verksamheter i Virserum på senare år. Stefan Nilsson konstaterar att det finns gott om människor, både i näringslivet och föreningslivet, som kämpar för att orten ska leva.
– Jag är tacksam för att folk inte har övergett den här byn. Jag var en av dem som gjorde det, men jag är glad för att det finns så mycket kvar.