Detaljer lånade från möbelindustrimuseets vattenhjul, tillsammans med ljuden från förr och belysning blir konstnärens hyllning till vattenkraften.
– På en kort sträcka av ån fanns det på sin tid fyra vattenhjul som gav energi till olika industrier, säger hon. Vattenkraften är grunden till att Virserum blev en industriort och att samhället växte fram runt industrierna.
I dag finns bara ett av vattenhjulen kvar och i drift. Det tillhör möbelindustrimuseet, en bit uppströms installationen. Det är här Johanna Strand har hämtat inspirationen och modellerna till sitt konstverk. Vattenhjulet har stått modell för de kugghjul, muttrar och annat som ingår i verket.
Det här hyllningsverket har fått sin självklara plats. I ån bakom konsthallen. Det är ett led i konsthallens strävan att ha mer utekonst på området.
Johanna Strand har också intresserat sig för ljudbilden på området och hur den har förändrats. Vid förra sekelskiftet lät det helt annorlunda på området, med vattenhjulets dova muller, en och annan såg som tjöt och så vidare.
– Men inga bilar, inga flygplan eller andra moderna ljud, sägerJohanna Strand, som tillbringat en hel del tid med att göra ljudupptagningar inne på möbelindustrimuseet. Och det ljudet kommer att vara en självklar del i installationen i ån.
Meningen är nu att det här konstverket ska invigas på lördag och sedan visas under en tid framöver. Sedan plockas det bort, det försvinner utan att lämna några spår efter sig.
– Det har hela tiden varit viktigt att inte göra någon åverkan på ån, säger Johanna Strand. Här finns ju många rödlistade arter.