Det var i augusti 2017 som hundägaren tog sitt djur till en veterinärklinik i Småland för avlivning. Strax efter händelsen ansåg dock ägaren att djurskötaren på kliniken "misslyckats med avlivningen". I sin anmälan till ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård skriver djurägaren att hunden inte fått tillräckligt med lugnande medel i samband med avlivningen. Ägaren menar att detta bidragit till onödigt lidande för hunden. I anmälan ställer sig även ägaren frågande till att djurskötaren väntade en dryg timme innan veterinär tillkallades när avlivningen inte gick som planerat.

Djurskötaren som utförde avlivningen svarar i anmälan att hen inte anser sig ha begått något fel i sitt yrkesutövande. Vidare skriver djurskötaren att hen gjorde bedömningen att inte ge mer lugnande medel innan avlivningstillfället eftersom hunden var lugn och inte verkade reagera nämnvärt.

Djurskötaren menar dock att hundens mycket otydliga blodkärl, på grund av djurets höga ålder, medförde problem under avlivningen. En veterinär hämtades då för att slutföra avlivningen.

Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård ansåg inte att djurskötaren gjort något fel och att det saknades skäl för disciplinpåföljd. Man anser att hundens beteende kan framstå som obehagligt för djurägaren, men inte är ett tecken på att djuret lider. Domen överklagades till förvaltningsrätten som nu meddelar att man går på ansvarsnämndens linje och avslår överklagandet.