Camilla Jacobsson mäter lutningen på stenen. Beroende på stenarnas storlek får de luta olika mycket utan att kräva åtgärd.
I ett ständigt rullande arbete utförs dessa kontroller. Just nu är det fokus på Torpa kyrkogård av Stefan Sandell och Camilla Jacobsson. Pastoratet bekostar själva de kulturhistoriska gravarna som de ansvarar för, men kontrollerar också alla de andra. Där brister behöver åtgärdas, kontaktas gravrättsinnehavaren, som då har ett år på sig att åtgärda bristerna. Men om denne saknas, startar en process med att söka anhöriga.
Camilla Jacobsson, administratör berättar:
– Hösten 2011 omkom en flicka (i Bollebygd) då en ganska låg gravsten som var odubbad välte. Vi började kontrollera våra stenar direkt samma höst och mer intensivt 2012. Det arbetet har vi fortsatt med och alla stenar ska kontrolleras vart femte år.
Ett kapitäl, överstycket måste också vara dubbat. Den här stenen har även kolonner på sidorna.
Stenarna måste klara ett visst tryck, både framifrån och bakifrån. De får aldrig gjutas eller limmas fast på sin sockel utan ska dubbas. Detta för att det ska gå att flytta på dem, om de är i vägen vid till exempel en gravsättning. De måste ha en viss rörlighet men ska klara att luta sig emot, eller att ta som stöd när man ska resa sig. Regelverket sätts upp av Centrala Gravvårds Kommittén (CGK).
– Ibland glappar stenen för mycket trots bra dubb. Då kanske det bara behövs hylsor över dubben så de sitter trängre i sina borrhål och som minskar glappet, fortsätter Camilla.
Denna stens sockel har fått nya dubb och borrhål. Kan man inte göra detta själv, finns olika entreprenörer på marknaden.
– De som inte klarar kontrollerna, stöttar vi upp tillfälligt och sätter samtidigt upp en skylt om att vi söker kontakt. Efter ännu en tid annonserar vi i de lokala tidningarna och därefter plockas stenen bort.
För enklare åtgärder kan tjänsten köpas av pastoratet medan stenhuggerier och andra entreprenörer utifrån tas in för de större arbetena. Önskar innehavaren istället återlämna stenen tas den bort, eller får stå kvar tills vidare då under kyrkans ansvar, för att inte skapa ett tomrum på kyrkogården.
Återlämnade stenar i väntan på ett lapidarium, där de ska få en QR-kod med en historik.
– En del stenar kan slipas om och återanvändas, medan andra intressanta stenar sparas till ett framtida lapidarium. En slags stenutställning, där stenarna får en QR-kod som kan ge mer information. Det är målet.
På Ydres kyrkogårdar finns en rad stenar med kulturhistoriskt värde, som Östergötlands länsmuseum markerat som intressanta för eftervärlden. De speglar kulturen och tiden och det kan röra sig om titlar som inte längre används, eller vara knutna till en för bygden särskilt intressant person. I samråd med kyrkans personal och andra, väljs de ut och bevaras.
