MÄngÄrigt slÄttergille lever kvar i Nockabo

I nÀra 70 Är har det hÄllits slÄttergÀng pÄ gÄrden. SlÄttarna kommer tillbaka. Ingen vill missa vare sig gemenskap eller god mat.

Ingen som varit med förr, missar slÄttern i Nockabo dÀr det bjuds pÄ dragspelsmusik och rökt sik.

Ingen som varit med förr, missar slÄttern i Nockabo dÀr det bjuds pÄ dragspelsmusik och rökt sik.

Foto: Privat

Ydre2020-07-25 16:01

Ängsmark som ska lieslĂ„s fĂ„r inte slĂ„s före den 10 juli, enligt LĂ€nsstyrelsen. Först dĂ„ har blommor och örter i regel hunnit fröa av sig för att behĂ„lla den biologiska mĂ„ngfalden. 
PÄ Nockabo GÄrd lÀt inte grannar och vÀnner sig dröja. De som var inbjudna satte villigt igÄng hemma hos Siw och Bernt Johansson pÄ Torpön, som sÄ mÄnga gÄnger förr.

Siw berÀttar om gÄrdens historia:

– Det var min farfars farfar som startade Ă€gandet av gĂ„rden men under tvĂ„ generationer var det en arrendator hĂ€r. 

Hennes farfar kallades hem 1905 frĂ„n Amerika för att ta över gĂ„rden. 

– Han ville inte sjĂ€lv. Han visste att han var fast dĂ€r efter att han vĂ€l kommit dit igen. SĂ„ han reste upp sina pengar pĂ„ vĂ€gen hem. 

Siws förÀldrar tog över 1952, tillsammans Bernt tog hon över för 34 Är sedan.

– Vi Ă€ger en del och vĂ„ra tvĂ„ döttrar Ă€ger resten. FrĂ„n början var det mindre mark. Min far köpte till mark frĂ„n ett sterbhus.

SlĂ„ttergĂ€ng har det varit pĂ„ Nockabo sedan 1950- talet. Det var mycket mer Ă€ngar pĂ„ den tiden. Ängsmark som nu blivit djurbete.

– Det var en Ă€ra förr att bli inbjuden till slĂ„ttern. Jag vet inte om det Ă€r sĂ„ idag. Det Ă€r roligt att slĂ„ med lie, men jobbigt. Är man inte van slĂ„ttare sĂ„ Ă€r det jobbigt, konstaterar Bernt.

I Nockabo var det 15 personer denna gĂ„ng som sĂ„g till att grĂ€sstrĂ„na föll och rĂ€fsades ihop. 

– Den yngste Ă€r 12 Ă„r och var med för tredje Ă„ret nu. Det Ă€r Ă„rets höjdpunkt för honom, skrattar Siw innan hon fortsĂ€tter:

– Vi var ont om rĂ€fserskor i Ă„r. Det var bara jag och min dotter MĂ€rtha som rĂ€fsade hela tiden, sĂ„ det var lite hĂ€ftigt.

– Det var mer folk Ă€n grĂ€s.Det gick inte att fĂ„ stopp pĂ„ dem, skrattar Patrik Hertzman som Ă€r svĂ€rson till Siw och Bernt och den som brukar marken numera. 

Han kallar sig mÄnskensbonde med annat heltidsjobb vid sidan om 34 gotlandstackor, bigÄrdar, hÀstar och kattor.

Bernt Àr den som ansvarar för hÀssjorna. Han kan konsten hur stakarna ska sÀttas ut.

– Antingen har man nio-stakar hĂ€ssjor eller sju. Det beror pĂ„ vad man ska hĂ€nga pĂ„ dem, sĂ€ger Bernt som just lĂ€rt upp Patrik.

Det Àr fÄrens och hÀstarnas mat som vÀnner frÄn nÀrliggande gÄrdar men ocksÄ frÄn Svinhult vintersÀkrar genom slÄttern.

Men slÄttergÀnget har fÄtt sÄvÀl raggmunk och flÀsk, rökt sik och jordgubbstÄrta under dagen samt underhÄllning av Bernt pÄ durspel, men ocksÄ glada minnen till nÀsta gÄng.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!