Rakt och öppet beskriver Mona Forsberg om sitt liv med två olika äkta män. Var och en kontroversiell, ingen av dem levde något svenssonliv precis.
I boken "Mitt liv med åtta barn och två superstars", som är klar men inte släppt, skriver hon bland annat om otrohet, medaljernas baksida och spännande resor. Hon nämner även sitt hårda jobb med att uppfostra åtta barn och lappa och laga kläder för att få pengarna att räcka till.
Mona Forsberg gifte sig med speedwaystjärnan Ove Fundin och tillsammans fick de sju barn. Men hon säger att det inte var ett glamoröst liv för henne och barnen. Ett år var Ove bara hemma fyra dagar, men han skrev många kärleksbrev istället.
– När han var hemma stod han inte ut med att ha mer än två barn i bilen åt gången, så det blev oftast bara de två äldsta pojkarna som fick åka med pappa.
Du är inte rädd att Ove blir arg så det blir efterspel nu när boken kommer ut?
– Nej, jag är så gammal nu så det får jag väl ta då, men allt är sant. Han har ju själv berättat om kvinnoaffärer i boken som John Chaplin skrivit om honom. Jag har bara översatt därifrån och citerat, annars hade jag inte vågat. Men att han hade en dotter i England som det skilde två dagar på från vår förstfödda, berättade han aldrig själv. Det fick jag veta många år senare.
När Mona tittar tillbaka känner hon sig orättvist behandlad och vill med sin självbiografi räta ut frågetecknen innan hon dör. Efter skilsmässan med Ove Fundin fick hon 300 kronor per barn i underhåll.
– Jag har aldrig fått credit som det heter, för det fina arbete som jag faktiskt gjort med att uppfostra åtta barn själv. Alla trodde att vi hade det så bra, men det var på svältens rand vi levde.
– En gång bad jag socialen i Linköping om hjälp. Då fick jag veta att vi levde 2 000 kronor under existensminimum, men fick bara 400 kronor för att jag hade en bil. Bilen var nödvändig för att ta barnen till deras aktiviteter. Vid besöket hos socialen hade jag så bråttom att jag ställde mig på en handikapparkering, så böterna tog hela bidraget.
Mona gifte om sig med Bo Stolpstedt, en originell präst som ville skaka om kyrkfolket, som Mona beskriver det. En man som till och med Ian Wachtmeister och Bert Karlsson försökte värva till Ny demokrati när det begav sig. Bo ville "ha drag under galoscherna" som det populärt uttrycktes under deras valkampanj, säger hon.
Bo var prästen som både buggade och drack vin. Han ville att det skulle hända saker i kyrkolivet och höll sig med husförhör och lät folk säga du till honom. Han ordnade julotta som startade klockan fem på morgonen och bjöd på glögg vid utgången innan han for vidare till nästa julotta.
– Vi var ihop i 25 år men bara gifta i sju. En son fick vi.
Idag finns ingen man i hennes liv.
– Nej, en del får koskräck, men jag har fått karlskräck, konstaterar hon med ett leende.
I den lilla stugan i Asby plitar Mona vidare. Datorn har lagt av men det finns fortfarande spännande personer i bygden som hon vill intervjua.
– Ska jag köpa en ny dator? Tänk om jag dör då, resonerar hon med sig själv.
Skrivandet är en livsnerv och trots sin höga ålder vill hon fortsätta.
– Det är svårt att köra bil numer när solen lyser skarpt. Jag kör helst när det regnar, skrattar Mona.
Något datum för bokrelease är inte satt, men boken är klar.