I området Grevekulla pågår just nu byggnationen av en vindkraftspark. Samtidigt planerar företaget European Energy för en solcellspark, som tillsammans med vindkraftsparken kommer att bli en del i länets första hybridpark – om projektet godkänns av Länsstyrelsen i Östergötland.
Ungefär en kilometer från Grevekulla-området bor Magnus Svensson.
– Alla vill ha energi, men ingen vill ha nära till vindkraftverken, konstaterar han när vi besöker honom.
Magnus Svensson visar vägen mot sin bil. Han tar oss med på en åktur ut i skogen. Efter någon kilometer stannar han till.
– Här, på båda sidor om vägen, kommer all skog att försvinna, berättar han och pekar ut över det nu tätbevuxna området kring bilen.
Vad är din inställning till den planerade hybridparken?
– Det är höga politiska beslut som jag inte kan påverka.
Mer precis tycks Magnus Svensson inte vilja vara. Han är ambivalent i frågan.
– Det här med energi är en svår fråga. Det är ingen som har löst den än, så det kan inte jag heller göra. Men en fråga som är ganska intressant är hur mycket vi får förstöra miljön för att rädda den? Det här är ju, på ett sätt, att förstöra den här miljön.
Är det något som gör dig kritisk till projektet?
– Jag vet inte ens om jag är kritisk. Om det här är bra eller dåligt, det kommer tiden att utvisa. Något som vi redan kan konstatera är ju i alla fall att solpanelerna inte kommer att fungera på natten när solen inte skiner. Det gäller att vi kan lagra den energi som vi får på dagen, annars har vi problem. Samma gäller för vindkraftparken, det gäller ju att det blåser för att den ska ge energi.
Magnus Svensson funderar, tillägger:
– Vi måste kanske hitta en energikälla som är mer konstant?
En fråga som han ständigt återkommer till är hur mycket miljö som får förstöras för att samtidigt räddas.
– Det här blir ju ett ganska stort ingrepp på naturen. All den här skogen ska bara huggas ner, för att ge energi.
Men, huruvida det finns en bättre energilösning vet inte Magnus Svensson.
– Det är som sagt svåra frågor det här med energi. Vad man än gör så drabbar det ju alltid någon. Jag skulle kunna stå upp och skrika att jag inte vill ha parkerna här, men jag vill ju samtidigt ha el som alla andra. Vi måste någonstans inse att ingen vill stänga av strömmen.