Bristen på personal har gjort att man fortsatt kommer att hyra in bemanningspersonal. "Totalt sett gör det att verksamheten går minus. Det har i nuläget inte drabbat några andra verksamheter", säger Camilla Tjäder.
Utbildningsinsatser och en ny delegeringsprocess. Det är några av åtgärderna som Ydre kommun vidtagit för att komma till bukt med problemen som Ivo pekat på i sin granskning av kommunens särskilda boenden (Säbo).
I den tar myndigheten upp att viss personal saknar kompetens för att kunna upptäcka och slå larm när en patients hälsotillstånd förändras. Här behövs "kompetenshöjande aktiviteter", menar kommunen.
Varför krävs extra utbildning, är inte symptomen som tyder på förändrat hälsotillstånd de samma nu som de alltid varit?
– I takt med att det kommer nya rön så behöver vi också säkerställa att vi är uppdaterade runt vad det finns för föreskrifter som gäller nu. Därför kan man inte bara vila på att "jag gick min utbildning på 80-talet". Herregud, det har ju hänt jättemycket sen dess, säger Camilla Tjäder, socialchef i Ydre.
Emelie Ottosson, medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunen, hakar på:
– Jag tror inte att de här symptomen varit desamma under alla år, utan den vården vi bedriver idag har blivit alltmer avancerad från år till år.
Kan ni ge ett exempel på något som en undersköterska idag ska kunna upptäcka, som man inte väntades kunna upptäcka för låt säga 30 år sen?
– Jag tänker att det blir mer generellt. Förr så kanske du bara såg att nån fick en hjärtinfarkt, och så dog patienten i den hjärtinfarkten. Medan idag så kan man få olika behandlingar med pacemaker, kanske mer läkemedelsbehandlingar. Man kan arbeta förebyggande också på ett annat sätt.
"Vid smärta så vill vi att personalen redan innan de ringer sjuksköterskan ska ha tagit reda på exempelvis hur länge smärtan har pågått, var den sitter", förklarar Emelie Ottosson hur man vill arbeta med att upptäcka symptom.
Ivo menar också att vissa anställda inte kan tillräckligt bra svenska, vilket kan leda till missuppfattningar och patientosäkerhet. Ydre kommun skriver i sitt svar på kritiken att "bristen i svenska språket inte längre är ett lika stort problem som i början av pandemin då det var fler som var nya".
Hur stort är problemet i dagsläget då?
– Det tycker jag är jättesvårt att säga. I Ivo:s rapport säger man ju inte hur stort problemet är. Och Ivo har ju inte begärt in några uppgifter ifrån arbetsgivaren, utan de har baserat sina slutsatser på intervjuer, vilket gör att vi inte vet vad utgångspunkten var, säger Camilla Tjäder.
– Vår uppfattning nu är att flera av dem som började under pandemin har jobbat mer och tränat svenskan, och vi uppfattar inte att det är ett stort problem idag.
Emelie Ottosson fyller i att det fortfarande finns vissa som har svårare med språket, och tar upp en åtgärd som man vidtagit på området.
– Vi ska jobba lite närmare varandra, sjuksköterska och undersköterska till exempel, för att man ska förstå varandra bättre. Det kan vara svårt att förstå vissa på telefon exempelvis, och då är det bra att vi har en sjuksköterska med på plats.
Ivo har inte kunnat se att man genomfört de obligatoriska samtal mellan läkare och patient om hur den sista tiden i livet ska se ut. Enligt de ansvariga på kommunen har det bara varit en fråga om att dessa samtal inte dokumenterats korrekt.
Ivo ska enbart ha granskat åren 2019, 2020 och delar av 2021. Det gör att problemen som lyfts i myndighetens rapport i vissa fall redan åtgärdats, menar Camilla Tjäder. Delegering av uppgiften att dela ut läkemedel är ett sådant exempel, där Ivo framhållit att det i vissa fall lett till felmedicinering.
– Där får man nu göra ett skriftligt prov under bevakning av sjuksköterska, och där har vi då olika kriterier för hur många rätt man måste ha för att bli godkänd. Och blir man inte godkänd får man göra om alltihop igen, säger Emelie Ottosson.
– Och klarar man det inte då så får man ingen delegering, det är alltid den delegerande sjuksköterskan som gör bedömningen om en person kan delegeras.
