Elisabeth Tengboms farmot inspirerade henne att skriva barnböcker.
En slingrig grusväg leder fram till den idylliska lilla byn med sina röda hus med vita knutar, som vore de hämtade ur en bok av Astrid Lindgren.
Här växte lusten till skrivandet fram för Elisabeth Tengbom som tagit över gården och lever här i tredje generation.
Den första boken om Mokatten kom för två år sedan. Den, liksom uppföljaren "Mokatten bygger en flotte", utspelar sig i och omkring Ängaryd.
– Jag skriver om Högmon, det var ett torp som låg här på Ängaryds marker, men som nu är borta. Därav namnet Mokatten.
Ängaryd i slåtterskrud. Här bodde Elisabeths farmor MajLisa som inspirerade Elisabeth att skriva sagor för barn.
Han är som ett barn i en kattkropp. Han kan klättra och snickra och hitta på bus, men också ge sig iväg på äventyr.
– I den här boken ska han bygga sig en flotte vid sjön Tången. Vi har en liten stuga där som Mokatten går ner till och där utspelas det ett litet äventyr.
Mokatten lever tillsammans med två tanter, vars karaktärer lånat namn från Elisabeths farmor MajLisa.
– Den ena heter Maja och den andra Lisa, förklarar hon.
Elisabeth tycker det är viktigt att lära barn vad som finns i naturen och att de ska tro på sig själva. Det budskapen försöker hon skicka med lite i sina böcker.
Cecilia Hedberg och Elisabeth Tengbom har precis släppt uppföljaren till barnboken om Mokatten som lever sitt liv i Ydremiljöer.
Böckerna är rikt illustrerade av Cecilia Hedberg från Malexander.
– Vi fann varandra på jobbet. Jag arbetade som vårdadministratör på vårdcentralen i Österbymo och Cecilia är biomedicinsk analytiker och hoppade in på vårt labb ibland. Hon satte upp små fina teckningar på jobbet som hon gjort, och då tänkte jag att jag skulle våga mig på att fråga henne.
Cecilia fyller i:
– Jag hade aldrig illustrerat till någon bok tidigare, konstaterar Cecilia. Jag hade bara tecknat och kluddat för min egen skull, men det var lättare att frigöra tiden att måla när jag hade ett uppdrag.
– Jag gillade manuset och började bygga tanterna på de korta beskrivningar som Elisabeth hade i texterna. Den ena skulle ha grått hår och vara lång och smal och den andra lite rundare med brunt lockigt hår.
Elisabeth och Cecilia har nu släppt två böcker om Mokatten. "Om det blir fler får vi se" säger Elisabeth.
Båda tycker att processen med båda böckerna har varit mycket givande.
– Jag tycker vi har mött varandra väldigt väl och hittat ett jättebra samarbete, säger Elisabeth.
Boken riktar sig till barn men hon hoppas att den kan uppskattas av vuxna också.
– Jag vill även att den vuxna ska ha roligt när de läser för barnen.
Om det blir ännu en bok om Mokatten återstår att se.
– Nu ska den här få landa och börja leva och sprida sig, säger Elisabeth.