När asylboendet Moliljan behövde växa fick sanatorieutställningen maka på sig. Utrymmet behövdes för att ge människor som kom över gränsen någonstans att bo, så den lokala museiföreningen fick packa ihop.
– Kommunen avböjde, den såg inte att det fanns möjligheter att ta omhand alla saker, men vi ansåg att grejerna var för unika för att kasta, säger Monika Fridh i Målilla-Gårdveda Hembygdsförening.
Sedan i juni förra året, när papperen skrevs och originalutställningen tömdes på två-tre veckor, har sakerna förvarats i containrar. Men nu finns det energi och lust att påbörja en utställning kring livet på Målilla Sanatorium – i hembygdsparken istället.
– Den blir inte lika stor, på Moliljan fick utställningen breda ut sig i tre-fyra rum. Här blir det mer komprimerat, men saker som inte får rum här kommer att fördelas ut där de passar in, i något av de andra husen är det tänkt.
Utställningen i hembygdsparken får fokus på sjukvård och skola. Så den gamla tandläkarstolen, syrgastuben, sjukhussängen där Olle vårdas för sin tuberkulos och flickan Jane får en central roll från den tiden då Målilla Sanatorium var som ett litet samhälle i samhället.
Istället för att handarbeta träffas fyra engagerade kvinnor en gång i veckan för att sätta ihop utställningen. Och när helst de behöver hjälp med att kånka tunga saker uppför trappan hojtar de på de "starka pojkarna" i parken.
Med lite god vilja blir det invigning nästa år.