Därför är viken extra intressant för forskarna

Forskare på forskningsfartyget Electra har nyligen åkt runt i Gamlebyviken och tagit sedimentprover.

På onsdagskvällen bjöd forskarna in speciellt inbjudna till en visning av forskningsfartyget. De berättade också om vad de gjort i Gamlebyviken.

På onsdagskvällen bjöd forskarna in speciellt inbjudna till en visning av forskningsfartyget. De berättade också om vad de gjort i Gamlebyviken.

Foto: Karin Hertz

Text+tv2018-09-11 10:00

Just nu pågår ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om maritim miljöhistoria vid Södertörns högskola i samarbete med Västerviks museum. Det treåriga forskningsprojektet som startade i januari i år kallas Seaside och stöds av Östersjöstiftelsen samt Sparbanksstiftelsen.

– Gamlebyviken är en mycket spännande plats om man är intresserad av samband mellan människor och hav. Det har funnits människor här sedan slutet på istiden. Samtidigt är kusten väldigt flikig med långa vikar som skär in. Här kan man studera hur människor har levt i 10 000 år. Som arkeologer kan vi titta på fornlämningarna och stenåldersboplatser, säger Johan Rönnby, professor i marinarkeologi samt föreståndare för det Marinarkeologiska forskningsinstitutet MARIS på Södertörns högskola.

För att kunna ta de prover som krävs, samarbetar forskarna med Östersjöcentrum vid Stockholms universitet. Forskningsfartyget R/V Electra af Askö är välutrustat och har tagit sedimentprover i hela Gamlebyviken, på vissa platser endast 20 meter från stranden.

Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik vid Stockholms universitet, hjälper Södertörnsforskarna med provtagningen och analyserna. Inne i fartygets kontrollrum finns en vägg fylld av datorskärmar. Här åskådliggörs alla mätningar som har utförts i Gamlebyviken.

– Vi samlar in data för att undersöka hur botten ser ut på ytan. Man får fram som ett 3D-landskap, säger Martin Jakobsson och visar en bild över hur det ser ut på botten i de allra djupaste delarna av Gamlebyviken, där det är drygt 60 meter djupt.

Forskarna hoppas på att kunna ta reda på om människans markanvändning påverkade Östersjön redan under medeltiden och ännu tidigare.

– Just nu pågår det en debatt om Östersjön och övergödningen av Östersjön och vi människor har tyvärr påverkat vår omgivning under en väldigt lång tid. Därför har vi en doktorand som analyserar fossila pollen i sjösediment för att studera hur vegetationen och markanvändningen har förändrats i ett lång tidsperspektiv, säger Thomas Andrén, docent i marin kvartärgeologi.

Det är Elinor Andrén, docent i naturgeografi, som är projektledare för Seaside. Hon ska studera kiselalger i sedimentproven från Gamlebyviken.

– Deras skal av kisel bevaras och finns kvar i många tusentals år, berättar Elinor Andrén.

Forskningsfartyget R/V Electra af Askö är byggt för marin forskning i hela Östersjön.

Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik vid Stockholms universitet, hjälper till att analysera det insamlade materialet.
Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik vid Stockholms universitet, hjälper till att analysera det insamlade materialet.
Forskningen

Forskningsfartyget R/V Electra af Askö: Ägs av Stockholms universitet och blev verklighet tack vare en donation. Stationerat vid Stockholms universitets fältstation Askölaboratoriet i Trosa skärgård. Vatten- och sedimentprovtagning.

Forskningsprojektet Seaside: Ta reda på hur länge Östersjön varit drabbad av övergödning samt syrefria bottnar orsakat av människan. Studera vilken långsiktig betydelse mänsklig påverkan respektive naturliga processer har haft. Forskarna vill också undersöka hur människan anpassat sig till miljö- och klimatförändringar och hur hon själv påverkat och förändrat sin närmaste omgivning.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!