Den varma och torra sommaren har uppskattats av semesterfirare men inte av jordbrukare och av dem som saknar luftkonditionering, heller ej av fiskar och djur.
Grundvattennivåerna är onormalt låga och de varma sjöarna har avdunstat betydligt mer vatten än normalt.
Man kan fråga sig om det är klimateffekten vi börjar uppleva eftersom i södra Sverige situationen varit liknande de tre senaste åren.
Men att vattendrag torrläggs påverkas även i hög grad även av människan. I Lönneberga, Hultsfreds kommun, finns sjön Linden som för fyra år sedan fick en ny dammanläggning i utloppet med ett så kallat krön för att självreglera utflödet av vatten. Den ersatte ett manuellt reglerbart dammutskov som påstods vara tids- och arbetskrävande för att kunna hålla lämplig vattennivå. Eftersom Linden är en ganska stor sjö med långsamma nivåförändringar kan detta argument ifrågasättas.
Och vad har resultatet blivit?
De tre senaste somrarna, i synnerhet 2018, har nederbörden varit låg och avdunstningen hög varför sjönivån tidvis varit lägre än dammkrönet och Lillån nedströms blivit utan vattentillförsel, något som självklart skadat befintligt djurliv och den biologiska mångfalden. Detta förutsågs inte av dem som fått uppdraget att projektera, heller ej av Mark- och Miljödomstolen.
De som drabbats, frånsett djurlivet, är fastighetsägarna längs Lillån som förlorat sitt fiske och möjligheten att förse sina djur med dricksvatten. Det är dessa som fått ta konsekvenserna av dammbygget och de var inte ens kallade som sakägare i målet!
Går det att göra något åt denna situation? Ja, man kan med relativt låg kostnad i dammen installera ett utskov som är i det närmaste självreglerande. Enbart vid extrema flödeslägen behöver man reglera manuellt.
Länsstyrelsen har fått detaljerad information om situationen vid Linden för att vidta nödvändiga åtgärder.