– Alltihop är ganska komplext. Här säger myndigheterna och skogsbolagen att skadorna ökar, men hur kan det komma sig när älgstammen minskar, säger Peter Monell, viltförvaltningssansvarig hos Kinda Jaktvårdkrets.
Det är första gången som Naturvårdsverket i samarbete med Skogsstyrelsen tar en rad gemensamma och preciserade mål för älgförvaltningen, både när det gäller älgstammen och viltskador i skogen på uppdrag av regeringen. Syftet är att få en älgstam med hög kvalitet samtidigt som skador på skog och i trafik orsakade av älg ska minska. Några av måltalen anger hur stora skador på skogen som älgens bete kan tolereras. Det finns även måltal för älgstammens kvalitet som reproduktion och slaktvikt.
* För skogens räkning är det bestämt att högts fem procent av ungtallen får skadas årligen av viltbete. I områden med lägre tillväxttakt är måltalet satt till två procent.
* I de preciserade målen anges också att gran inte ska planteras på magra tallmarker. På marker som passar för både tall och gran ska minst en fjärdedel föryngras med tall.
* Trädslagen rönn, asp, sälg och ek (Rase) som ofta betas av viltet och är viktiga för mångfalden finns också med i de preciserade målen. I ungskogen ska Rase finnas i tillräckligt antal så att det långsiktiga målet tio stammar per hektar i den äldre skogen nås.
Skogstyrelsens inventeringar visar att varannan ungtall har skador av viltbete vilket varje år orsakar stora ekonomiska förluster för skogsbruket. Älgförvaltningen är det system som finns för att förvalta älgstammen och med konkreta mål är förhoppningen att förvaltningen blir effektivare och betesskadorna betydligt lägre.
– Skogstyrelsen har bidraget med de skogliga målen och tillsammans med Naturvårdsverket kan vi nu än mer kraftfullt arbeta gemensamt för att få dagens älgförvaltning att leverera resultat. Naturvårdsverket har satt ned foten och det här kommer att röja undan en eventuell ovisshet om vilka problem som älgförvaltningen faktiskt syftar att komma till rätta med, säger Christer Kalén, viltskadeexpert på Skogsstyrelsen.
– Vänd på frågan och titta istället på hur många friska plantor är kvar, det är intressantare. Målen som är satta är mycket för höga och är enbart en skrivbordsprodukt, då man menar att älgstammen är för stor, men det är precis tvärt om Visst finns det betesskador på skogen i Kinda, men de är väldigt små, säger Peter Monell.
