Toppmötena avlöser varandra för VH. Ikväll väntar alltså Troja på hemmais. När lagen möttes i Ljungby vann ”Tigrarna” och då fick vi se en scenförändring som hette duga. Från att mer eller mindre varit totalt utspelat av att ett aggressivt och energirikt Troja i den första perioden, vände VH på steken och vann. Upprepas scenariot, att Vimmerby vinner, då inkasserar laget en biljett till Allettan. Det kan VH förvisso göra ändå, även vid förlust.
Här kommer punkterna som vi tycker fört laget till serieledning.
1) Lyckade värvningar.
Kommentar: Det fanns en fullt realistisk oro inför säsongen hur laget skulle kunna matcha fjolåret, med tunga spelartapp i form av poängkungarna Jesper Kokkonen och Markus Modigs. Lägg därtill att viktige backen Dennis Fröland också försvann till Allsvenskan och att back-bröderna Runesson lämnade. Men, den oron skingrades snabbt. Vimmerby visade återigen fingertoppskänsla i värvningarna, att kontakterna finns och att VH verkar vara en attraktiv klubb att komma till – inte minst för talanger på väg framåt. Måns Carlsson har varit en succé, och ta mig tusan om han inte till och med är ett litet snäpp vassare än Kokkonen om vi ser sammantaget. Pontus Näsén har liksom Carlsson ett stort lugn och hockeykunnande i sig. Sedan har vi målvakten Tomas Rydén, backtalangen Alexander Andersson, rutinerade Oskar Carlsson, målfarliga duon Martin Pärna och Christian Blomqvist som andra exempel på duktiga, nya spelare.
2) Specialteams.
Kommentar. Vad ska vi säga...? Det haglar superlativ över Vimmerbys sätt att agera och prestera i boxplay och powerplay. Okej, laget släppte visserligen två baljor mot Kallinge i BP senast, men bortse från det. Siffrorna talar sitt eget tydliga språk. VH är bäst i serien med en spelare mindre på isen. För några omgångar sedan hade VH skyhöga 97 procent. Nu är den siffran 89,80 procent. I powerplay är Vimmerby tvåa bakom just Kallinge. VH har gjort 17 mål på 63 försök och gör mål på 26,98 procent i den spelformen.
3) Taktiken.
Kommentar. Vimmerby Hockey har nog aldrig tidigare haft en tränare (Phil Horsky) som lagt ner så mycket tid på att göra sitt lag såväl förberett inför matcherna – och ha så bra koll på motståndarlagen. Ingenting tycks lämnas åt slumpen. Vi hör det från spelarhåll om hur de vet nästan exakt hur motståndarna agerar i vissa givna situationer, inte minst i specialteams. Det finns, självklart, också tydliga roller hur de själva ska göra när de har puckinnehav, både individuellt och lagmässigt.
4) Målvaktsspelet.
Kommentar. Det snackades om Vimmerbys starka målvaktsduo – redan innan säsongen. Och jodå, vi kan lugnt påstå att Jonathan Stålberg och Tomas Rydén levt upp till förväntningarna. Stålberg toppar seriens målvaktsliga med 92,79 procent, Rydén är fyra med 91,91. Vimmerby är också i topp när det gäller antalet insläppta mål. VH har bara släppt in 1,94 mål i snitt per match. Makalöst bra.
5) Mittperioderna.
Kommentar. Tidigare har Vimmerbys andraperioder varit något av en akilleshäl. VH har ofta tappat både spel och energi i mitten av matcherna. Inte den här säsongen. Det är snarare tvärtom. Vimmerby är det lag i serien som förlorat minst andraperioder, tre till antalet. VH har vunnit tio, spelat oavgjort i sex och alltså bara förlorat tre gånger.