Hitta det ultimata drivmedlet

Att hitta det ultimata drivmedlet är en viktig utmaning för framtiden, menar debattören.

Att hitta det ultimata drivmedlet är en viktig utmaning för framtiden, menar debattören.

Foto: Anders Wiklund/TT

Debatt2019-01-26 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det ultimata drivmedlet måste ingå i kretsloppet. 2030 ska vi enligt regeringens uppfattning förbjuda försäljning av fossildrivna fordon. I förlängningen innebär det att vi bannlyser ICE-motorer, det vill säga motorer för förbränning av kolväten.

Både fossila och förnybara drivmedel, såväl flytande som gasformiga, är uppbyggda av kol och väteföreningar. Vid förbränning i en ICE-motor bildas koldioxid, kväveoxider, kolväten, partiklar, vattenånga med mera. Motorns verkningsgrad är beroende av kompressionsförhållandet och därmed temperaturen i förbränningsrummet. Vid temperaturer över 1 500 grader Celsius ökar hastigheten när kväveoxider bildas.

På grund av regeringsbeslutet hänvisas vi till fordon som troligtvis drivs av el, vätgas, ammoniak, metanol och därmed jämställda drivmedel. Det gemensamma för fordonet är en elmotor. Elmotorn har hög verkningsgrad och lågt underhåll. För att hålla sin höga verkningsgrad krävs sällsynta jordartsmetaller som neodyn (Kina). Vad ska vi ha biobaserade drivmedel till om vi förbjuder förbränningsmotorn?

Elen kan komma från batterier, bränsleceller, elnät med strömavtagare och liknande.

Moderna bränsleceller har hög verkningsgrad. Högtemperaturbränslecellen kan drivas av flytande bränsle typ ammoniak. Den har nästan dubbelt så hög verkningsgrad som en bensinmotor. Trots ammoniakens lägre energiinnehåll per liter blir inte bränsleförbrukningen mycket högre än en dieselmotor. Energiförbrukningen för en normalstor eldriven personbil är ca 1,5 – 2,5 kWh per mil.

Det ultimata drivmedlet är kanske ammoniak som kan framställas med hjälp av sol, vind, vattenkraft genom att via elektrolys låna väte ur vatten och genom kompression av luft låna kväve ur luft (78,1% kväve i luft) för att sedan i en relativt enkel reaktor med en katalysator slå samman väte och kväve till grön ammoniak.

Brun ammoniak tillverkad av naturgas utgör 160 miljoner ton per år och skapar 350 miljoner ton koldioxid per år.

Skulle vi kunna stoppa tillverkningen av ammoniak för konstgödsel skulle vi kunna minska jordens befolkning med en tredjedel.

När vi sedan kör vårt bränslecelldrivna fordon återlämnar vi väte och kväve till naturen.