Det var några av de konkreta tips som kriminologen Sven Granath gav på en konferens om skjutningar, kriminalitet och utsatthet som Linköpings kommun arrangerade under torsdagen. Bland åhörarna fanns representanter från polisen, socialtjänsten, skolan och kriminalvården.
– Trots att annat våld minskar i samhället så ökar skjutningarna, det är som att de lever sitt eget liv, säger han.
Den bild Sven Granath tecknar över dagens situation är inte särskilt ljus. Den ökade mängden skjutvapen har inneburit att vapnen nu också nått ner till yngre personer. Unga män – från 15 till 25 år – är de som både utför brotten, men också drabbas av det. Våldet har också ofta en koppling till narkotikaförsäljning.
– Karriären peakar vid 25. Ytterst få är kvar efter 30, säger Sven Granath.
Få brott klaras upp vilket ger upphov till ännu fler brott. När en börjar skjuta hänger gärna andra på. Det sänder signaler om att det är fritt fram och det skapar otrygghet och ökar risken för hämndaktioner.
Att det är så svårt beror ofta på att det inte finns några direkta kopplingar mellan offer och gärningsperson, förklarar han. Väldigt få vill, eller vågar, vittna.
– Inte ens den som själv blivit utsatt för våldet vill prata med polisen.
Skjutningar förekommer mest i storstadsområden och då framför allt i fattigare, ofta nedgångna stadsdelar.
– I höginkomstområden är det ofta lugnt, konstaterar Sven Granath.
Mest skjutvåld är det i landets södra delar. Så hade exempelvis Skåne län 29 skjutningar med skadade och döda – räknat per miljon invånare – under 2018. I övriga landet var det tio skjutna per en miljon invånare.
Fattigdom, bristfällig skolgång och boende i miljonprogram är riskfaktorer för att hamna i den här sortens kriminalitet. Men med detta sagt, påminner Sven Granath, så är de allra flesta med precis samma bakgrund inte det minsta kriminella. Däremot är de offer, om inte annat för att de lever i en otrygg miljö.
Men allt är inte helt nattsvart, det finns åtgärder som kan motverka utvecklingen.
Det forskningen kan se, som är gemensamt för många unga kriminella, är att de har ett totalt skolhaveri bakom sig.
– Många är knappt skriv- eller läskunniga, säger han.
Skolans betydelse som skyddsfaktor går knappast att värdera högt nog, om man får tro Sven Granath. Här har i princip alla sin uppväxt och att satsa på de allra svagaste eleverna så att de åtminstone får en vettig chans kan förhindra alternativa karriärer i kriminalitet.
Att förhindra att bostadsområden förfaller och ha ett ökat fokus och en satsning på föräldrarna i de här områdena kan också vara framkomliga vägar för att förhindra kriminalitet bland unga.
