– Syftet och målet är att få ett robustare samhälle där kommuner och andra aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet ska ha planer, vara förberedda och övade så att de vet hur de ska hantera olika situationer som kan uppstå. Det kan röra sig om allt från extremväder till bränder eller elavbrott, förklarar säkerhetssamordnaren Waldau Wass.
När regeringen beslutade att Sverige återigen skulle införa ett totalförsvar blev landets krisberedskap återigen en aktuell fråga, detta efter nästan 20 år av nedrustningar. Genom en överenskommelse mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sveriges kommuner och landsting bröts lagen ner till funktioner, aktiviteter och mål. Nu tar Östergötlands kommuner ytterligare ett steg för att gemensamt utveckla krisberedskapen och det civila försvaret.
– Vi vill förtydliga vad den här överenskommelsen betyder för kommuner och aktörer i länet. Det har mynnat ut i ett antal aktiviteter som vi ser att vi behöver att genomföra för att nå upp mot de mål som finns i försvarspropositionen, förklarar Waldau Wass och fortsätter:
– Det handlar bland annat om att upprätta så kallade trygghetspunkter dit allmänheten kan vända sig i krissituationer och att skapa rutiner för att på bästa sätt ta hand om det stöd som frivilliga krafter kan ge. I det här stadiet handlar det mycket om förtydligande och planering.
Just nu är den länsövergripande planen, som sträcker sig mellan 2019 och 2022, ute på remiss hos kommunerna och sedan förväntas den klubbas någon gång innan sommaren.
