Ett av områdena som pekats ut är bostadsområdet Långrevet i Västervik.
– Jag tycker att Långrevet är fantastiskt fint. Man tänker miljonprogram, man tänker 70-talsområde, men Långrevet är himla gemytligt på något sätt. Det var mitt första intryck, säger Ellen Olsson, byggnadsantikvarie på Kalmar läns museum.
Ellen Olsson tillägger att det var lätt att peka ut Långrevet, eftersom området är så välbevarat.
– Majoriteten av husen har kvar karaktären från när de byggdes.
Kalmar läns museums inventering ska resultera i ett nytt kulturmiljöprogram för Västerviks kommun.
– Vårt jobb är att vara förutseende och tänka vad som kan bli uppskattat av människor i framtiden, säger Ellen Olsson och tillägger.
– Kulturmiljöprogrammet ska vara en hjälp för kommunens bygglovshandläggare. I alla kommuner finns det både gammal och ny bebyggelse som bär på kulturhistoriska värden.
Hon beskriver Långrevets hus som välbyggda. Mörkt tegel varvas med gult. Radhusen har framskjutande fasadpartier.
– Det ger dem en viss karaktär. Det är ingen tråkig bebyggelse, den blir lite spännande.
Ellen Olsson menar att planeringen av området är väl genomtänkt.
– Området är väldigt enhetligt och ger en väldigt speciell karaktär som inte är så vanlig, säger hon.
Långrevet byggdes under miljonprogrammets era. På 1960-talet rådde bostadsbrist i Sverige och 1965 antogs Socialdemokraternas miljonprogram av riksdagen. Programmet gick ut på att en miljon nya bostäder skulle byggas i Sverige under en tioårsperiod.
– Långrevet är väldigt småskaligt och byggt med kvalitet. Man tänker ofta på stora höghus i förorten när man tänker på miljonprogrammet, säger Ellen Olsson.
Kalmar läns museums antikvarier har inventerat Västerviks kommun sedan 2016 och arbetet beräknas vara klart nästa år.
Nuvarande kulturmiljöprogram för Västerviks kommun är från 1987. Mycket har förändrats sedan dess. Miljöerna ser annorlunda ut rent fysiskt och dessutom har tankesättet kring kulturmiljöer förändrats, menar Magdalena Jonsson, antikvarie på Kalmar läns museum.
– Vi tittar värderar miljöer lite annorlunda i dag jämfört med vad vi gjorde då. Då var det väldigt inriktat på agrara miljöer och fornlämningar, nu anser vi att 1900-talet också är viktigt, säger Magdalena Jonsson.
