– Nu ska i alla fall allt med skolan vara klart för våren. Men med fotbollen är det några viktiga matcher kvar, sa 20-åringen efter lördagsvinsten (2–0) mot Kungsbacka.
Det var toppen mot botten, LFC sparade några nyckelspelare med Kosovare Asllani i spetsen och vann som väntat enkelt utan att vare sig förta sig eller imponera. 715 åskådare kom till Linköping arena för att se guldfavoriten mot poänglösa nykomlingen och. . .ja, de hade i alla fall tur med vädret.
– Bra kontroll, men borde ha gjort några mål till. Men tre poäng är det som betyder något. Nu får vi vara glada i kväll och sedan är det bara att ladda om för Kristianstad på onsdag. Det är tätt mellan matcherna, men det är bara kul, sa Anna Rakel Pétursdóttir.
Hon var för ett par år sedan med och vann isländska ligan med Thor/KA från Akereyri och spelade i höstas mot tyska storklubben Wolfsburg i Champions league. Ny för säsongen i LFC, värvad för att i första hand konkurrera med Elin Landström om ytterbacksplatsen till vänster. Men efter Filippa Angeldahls olyckliga knäskada har hon så här långt fått ta plats bredvid Frida Leonhardsen Maanum som sittande mittfältare.
Det har gått bra, med fyra vinster på fem matcher och tidig serieledning.
– Jag spelar där coachen vill ha mig. Så länge jag får vara med är jag nöjd, sa hon belåtet.
Mot Kungsbacka var det allmänt sömnigt, energilöst och tempofattigt och Pétursdóttir var varken bättre eller sämre än någon annan. Nyttig spelare, oftast bra med vänsterfoten och stark i närkamperna.
– Det är tydligt att kvaliteten på fotbollen här är högre än på Island, men det visste jag om och var förberedd på, sa Anna Rakel Pétursdóttir.
Hon trivs med livet och liret långt hemifrån.
– Jag har tänkt att spela som proffs utomlands sedan jag var fem år, eller nåt sånt. Det kändes som rätt tillfälle att testa något nytt och jag ångrar mig absolut inte. Jag trodde att det skulle vara tuffare att anpassa sig till att bo och trivas i ett annat land. Tjejerna i laget har verkligen tagit väl hand om mig.
Vid sidan av fotbollen pluggar hon på distans.
– Bioteknik.
Det låter. . .
– . . . komplicerat?
Ja.
– Det är det också. Haha. De senaste veckorna har varit tuffa med fyra sluttentor, men nu har jag klarat av första året och skolan drar inte igång igen förrän i sommar.
Men fotbollen kommer först?
– Ja, den är både etta, tvåa och trea.
