Sockenborna fick betala en tiondels inkomst till kyrkan i natura, oftast i spannmål. I Ingatorp förvarades det i en bod i närheten av kyrkan.
Boden har setts som en 1700-talsbod, tills byggnadsvårdintresserade på besök i kyrkan, gick förbi och ifrågasatte dateringen.
Undersökningar av virket visade sedan att Ingatorp hade landets äldst daterade profana byggnad, byggd cirka 1290.
Boden har under de senaste åren restaurerats. Det har skett ytterst varsamt med ambitionen att det inte ska synas. Boden har fått tillbaka ett spåntak, med spån från kärnvirke i stiftets lokala skogar.
Tjäran som sedan strukits på har tillverkats enligt ett 1700-talsrecept. Hela arbetet har genomsyrats av samarbete, kunskapsspridning till andra hantverkare och kunskapsinhämtning.
Ett arbete som nu även uppmärksammats internationellt.
Restaureringen -- och själva Tiondeboden -- tilldelas kulturarvspriset European heritage awards/Europa nostra 2019 som tillkännagetts av Europakommissionen och Europa nostra, två ledande aktörer för Europas kulturarv.
– Jag trodde att det bara var Versailles och stora slott som kunde få det här priset och inte någon liten bod, säger timmerman Kalle Melin, som ledde restaureringsarbetet.
Han berättar att Europa nostra Sverige tyckte arbetet var så exceptionellt på många vis och att man nu även ansett så internationellt.
Kalle Melin kommer att mottaga priset i Paris i oktober, ett pris med plakett, som kommer att sättas upp i Ingatorp.
Priset kommer troligtvis att uppmärksammas med ett lokalt arrangemang framöver.
– Det diskuteras just nu men vi vet inte hur och när ännu, säger han.
Han är ödmjuk att ha fått arbeta med byggnaden och det samarbete som varit.
– Det har verkligen varit ett teamwork från början till slut. Det är samverkan med församlingen och lokala personer har gjort detta möjligt. Församlingen har vårdat den här byggnaden i hundratals år. Det vi gjorde var en parantes. Att den överlevt i ett sånt fantastiskt skick beror på stor del antagligen på att ingen uppmärksammat hur gammal den varit. Det är församlingen som gjort detta makalösa arbete i hundratals år genom att använda den, säger han.
Men den kunde likaväl ha försvunnit till Jönköping.
– 1908 tog man en annan bod och flyttade en bod till stadsparken i Jönköping. De valde en 1700-tals bod och tyckte väl inte den andra boden såg så mycket ut, säger Kalle Melin.
