Det är ingen överdrift att påstå att världens blickar riktades mot Västervik under de här åren.
– Det var stort tryck på oss med press från hela världen. Vi hade besök av journalister varje dag, berättar Gunnar Rosenmüller som vid den här tiden var en ung, relativt nyutexaminerad, läkare som arbetade på Kvinnokliniken under docent Gustav Hedberg.
Doktor Hedberg var en stram herre som krävde mycket av sina kollegor. Punktlighet var viktigt, minns Gunnar Rosenmüller.
– Ronderna med honom var oerhört effektiva, säger han och ler åt minnet.
Hedberg började med cancerprovtagning på Västerviks kvinnor redan 1958, det vill säga tio år innan den allmänna gynekologiska hälsokontrollen med cellprover infördes.
Vid den här tiden var smärtlindring vid förlossningar långt ifrån någon självklarhet.
Det fanns en allmän uppfattning om att "barn ska födas med smärta", berättar Gunnar Rosenmüller.
De smärtlindringsmetoder som användes ställde nämligen allt som oftast till med mer problem än de gjorde nytta.
– Det hände till exempel att man sövde mamman med kloroform vid utdrivningsskedet för att lindra smärtan. Men det gjorde ju att muskelfunktionen hos föderskan försvann med resultatet att kroppen inte själv kunde hjälpa till.
Paracervikalblockad, eller Västerviksmetoden, som Gustav Hedberg och hans kollegor kom att utarbeta var egentligen inte ny.
– Själva idén finns beskriven av tyska forskare redan 1926.
Men på grund av kortverkande bedövningsmedel kom idén inte att praktiseras – förrän fyra decennier senare, i Sverige och Västervik. Och då med ett mer långverkande medel (marcain) som gav upp till en timmes smärtlindring.
Metoden går ut på att man med hjälp av en gynekologisk nål sätter bedövningen lokalt runt livmoderhalsen i det område som angränsar till livmodern. Något som fungerar smärtlindrande utan känselbortfall.
Gunnar minns debatten som följde allteftersom intresset för Västerviksmetoden ökade.
– Manssamhället blev påtagligt för mig då. I stället för att glädjas åt det goda resultatet blev det här nämligen en prestigefråga.
– Det var inte populärt bland professorer vid universitetsklinikerna att vårt lilla sjukhus blev föremål för så mycket uppståndelse. Och från en del håll riktades oberättigad kritik mot metoden.
Men framgången fortsatte. Västerviksmetoden plockades upp av kvinnorörelsen som krävde rätt till smärtlindring vid förlossningar, och 1971 fattade riksdagen beslutet att alla kvinnor som önskade smärtlindring skulle få det.
