"En sån här resa kan ingen ta ifrån dig"

Under förra vintern och våren bestämde sig Anton Mlynar från Järnforsen för att ge sig ut på en språkresa i Japan.

På tempelområdet kände Anton Mlynar ett svårförklarligt lugn.

På tempelområdet kände Anton Mlynar ett svårförklarligt lugn.

Foto: privat

Järnforsen2019-10-04 08:00

Anton Mlynar bor i Järnforsen, jobbar på Plannja, och är aktiv inom Socialdemokraterna där han är ordförande i SSU Hultsfred och sitter i socialnämnden. Och han erkänner att han var lite skraj för att flytta till ett nytt land under fyra månaders tid.

Varför blev det Japan?

– Jag kände att jag vill lära mig ett nytt språk, och sen är jag väldigt intresserad av japansk kultur.

Under flygresan träffade Anton en annan student som var på väg på samma resa, vilket gjorde allt lättare för när de landade möttes de av en rejäl kulturkrock.

– Tokyo är en väldigt galen stad, jag brukar bli stressad över stadspulsen, men i Japan kände jag inte det. För det var ingen som brydde sig att det var trångt på gatorna. Allt är så stort och neonlamporna överallt. Det var fullt med människor och tågen ska vi inte prata om, då konduktörer tryckte in folk för att få plats.

Anton bodde under sin tid i Japan hos en gästfamilj som bestod av ett äldre par.

– Kvinnan i familjen tog väl hand om mig, hon bjöd på evenemang och mat och hjälpte mig. Mannen såg jag inte många gånger, då han jobbade mycket.

Anton Mlynar bodde en timme utanför Tokyo och vissa kvällar kom han inte ens hem för han hade missat sista tåget. Då fick han lösa sovplats, hos en kompis han hade lärt känna i stan, eller så tog han in på kapselhotell.

Undervisningen på skolan bestod av lektioner, antagligen på förmiddagen eller eftermiddagen. Under den lediga tiden fick man uppleva Japan. Han reste till städer som Osaka, Hiroshima och Kobe. Han var även i Sydkorea i tre dagar.

Templen i Japan var nåt Anton kände att han ville besöka och han kände direkt vilket lugn det var där jämfört med nere i stan.

– Det var så konstigt för stan var så nära, men när man väl kom in i tempelområdet så kände man ett lugn. Det var helt sjukt, svårt att förklara det.

Han fick även en stor gemenskap med de andra studenterna från skolan, som han umgicks mycket med på fritiden. Anton berättade att de hade ett hak som de alltid hängde på och åt god mat och drack.

– Jag har fått en internationell vänskapskrets, nu har jag kompisar runt om i hela världen.

Vad skulle du säga till folk, som vill testa på en sån resa?

– Våga äventyra, för en sån här resa kan ingen ta ifrån dig.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!