Läckor: Det blir bokstavstrogna Coney Barrett

Enligt läckor blir det Amy Coney Barrett. Men det har även talats om Barbara Lagoa och spekulerats om ännu okända kandidater. President Donald Trump väntas i kväll meddela vem han vill se som den hyllade liberala domaren Ruth Bader Ginsburgs ersättare i USA:s högsta domstol.

USA:s presidentpar Donald och Melania Trump vid HD-domaren Ruth Bader Ginsburgs kista i Högsta domstolen i Washington DC.

USA:s presidentpar Donald och Melania Trump vid HD-domaren Ruth Bader Ginsburgs kista i Högsta domstolen i Washington DC.

Foto: J Scott Applewhite/AP/TT

Brott & Straff2020-09-26 07:02

När han natten mot lördag, svensk tid, fick frågan från journalister blev svaret att han bestämt sig "i sitt eget huvud". Tidigare har Trump sagt att beskedet kommer lördag eftermiddag lokal tid.

Han har lovat att nästa HD-domare blir en "extraordinär" kvinna, och redan på fredagen rapporterade CNN med flera medier – med hänvisning till källor inom Republikanerna – att det är Amy Coney Barrett, som presidenten avser nominera.

I måndags träffade presidenten den Indianabaserade domaren Amy Coney Barrett och under fredagen mötte han Barbara Lagoa i hennes hemstat Florida. Båda är djupt konservativa federala domare som anser att grundlagen från 1789 ska tolkas bokstavstroget. Det lär tillfredsställa de moralkonservativa väljare som är emot aborträtten och samkönade äktenskap och vars stöd Trump är beroende av.

Har bråttom

Det är bara åtta dagar sedan Bader Ginsburg avled och många, främst demokrater, anser att hon borde få begravas innan en ny domare utses. Men Trump och Republikanerna har bråttom. Det beror dels på att man är angelägen att säkra att den nio ledamöter tunga domstolen får en konservativ tyngd. Efter Ginsburgs frånfälle finns tre liberala och fem konservativa domare, men en av de sistnämnda röstar emellanåt med den liberala falangen.

Men presidentvalet den 3 november spelar också in. President Trump har antytt att han kanske inte kommer att acceptera valresultatet och, utan att lägga fram bevis, hävdat att den utbredda poströstning som äger rum kan innebära valfusk. Om resultatet blir riktigt jämnt i någon av de avgörande så kallade vågmästardelstaterna kan det leda till omräkningar och stämningar.

Så var fallet år 2000, då hela presidentvalet hängde på det jämna resultatet i Florida mellan republikanen George W Bush och demokraten Al Gore. En utdragen tvist gjorde att Bushs seger med 537 röster till slut avgjordes av Högsta domstolen.

Tvärt emot

Den snabba nomineringen går stick i stäv med den process som Trumps eget parti Republikanerna förordade för fyra år sedan. Då försökte Trumps demokratiske företrädare Barack Obama få igenom juristen Merrick Garland som efterträdare till HD-domaren Antonin Scalia som då avlidit. Men Republikanerna, med senatens majoritetsledare Mitch McConnell i spetsen, underströk att det var valår och hävdade att nästa HD-domare skulle utses av nästa president – och vägrade att ens fråga ut Garland.

Demokraternas ilska har knappast lagt sig. Men Republikanerna har fortfarande majoriteten i senaten, den kammare som frågar ut och godkänner federala domare. Det gör det sannolikt att Donald Trumps domarkandidat faktiskt godkänns före valet.

Den avlidne HD-domaren Ruth Bader Ginsburgs minne hedras i kongressbyggnaden Capitolium i Washington DC.
Den avlidne HD-domaren Ruth Bader Ginsburgs minne hedras i kongressbyggnaden Capitolium i Washington DC.
Fakta: Högsta domstolen i USA

Högsta domstolen har sitt säte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten. I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag som skrevs 1787 och ratificerades 1788 samt dess 27 tillägg. Bland tilläggen finns den så kallade Bill of Rights (de tio första tilläggen) som ratificerades 1791.

Domstolen ska ha nio medlemmar som utses på livstid av presidenten. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens medlemmar.

När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar därmed chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.

Källa: Supremecourt.gov

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!