LO kritiskt mot lättnad i gymnasielagen

Regeringens förslag om lättnader i gymnasielagen i form av kortare anställningstid får tummen ner av LO. Det är också oklart hur många som egentligen blir hjälpta av förslaget, enligt Migrationsverket.

LO tycker inte att det räcker med en anställningstid på ett år. Arkivbild.

LO tycker inte att det räcker med en anställningstid på ett år. Arkivbild.

Foto: Jessica Gow/TT

Politik2020-12-01 05:50

Regeringen vill införa flera lättnader i gymnasielagen. Dels handlar det om att de ensamkommande unga som omfattas av lagen ska få ett år på sig att hitta ett jobb, i stället för som i dag sex månader.

Detta kräver en lagändring som riksdagen måste rösta om, och i går meddelade Centern, som var tungan på vågen när gymnasielagen röstades igenom 2018, att de tänker rösta nej.

Men regeringen vill också ändra hur lång anställningstiden måste vara för permanent uppehållstillstånd. I stället för två år, ska anställningen bara behöva sträcka sig ett år. Här räcker det med en förordningsändring, och den kan regeringen fatta beslut om själv.

"För kort tid"

Redan har förslaget varit ute på remiss och tanken är att förordningsändringen ska träda i kraft redan nu på torsdag.

Remissinstanserna fick därför bara knappt fyra dagar på sig att skicka in sina svar.

Den fackliga centralorganisationen LO säger nej till förslaget.

"LO anser inte att en tidsbegränsad anställning som “är avsedd att vara under minst ett år” på något sätt utgör en garant för att försörjningskravet ska anses uppfyllt", skriver ordföranden Susanna Gideonsson.

LO anser i stället att det ska krävas ett regelrätt, undertecknat anställningsavtal. För att försörjningskravet ska fungera som avsett anser LO dessutom att ett års avtalad försörjning är för kort.

LO framhåller också risken för att personer i denna grupp blir utnyttjade i arbetslivskriminalitet kopplat till möjligheterna att få uppehållstillstånd.

Oklart om fler beviljas

Migrationsverket kan inte bedöma hur många som skulle bli hjälpta av den föreslagna förändringen.

Myndigheten för ingen statistik om varför en ansökan om permanent uppehållstillstånd har avslagits och kan därför inte uppskatta hur ofta det har varit just tvåårskravet som har varit orsak till detta.

"Det är därför svårt att säga om de föreslagna ändringarna kommer att leda till att fler ansökningar om permanent uppehållstillstånd beviljas", skriver Migrationsverket i remissvaret.

I regeringens förslag sägs att anställningen ska vara "avsedd att vara" under minst ett år "från beslutstillfället" för att kravet på att kunna försörja sig ska vara uppfyllt.

Dessa uttryck är otydliga och riskerar att öppna för frågor, anser förvaltningsrätten i Stockholm. Hur ska avsikten ha kommit till uttryck? Och från vilket beslutstillfälle ska varaktigheten prövas?

Utvisning väntar

Förvaltningsrätten Malmö noterar också att det i promemorian inte förs något resonemang kring vilka typer av anställningar som i praktiken kan komma att omfattas med den nya förordningsändringen.

Förslaget om lagändringen – som gör att de ensamkommande ska få längre tid på sig att hitta ett jobb – väntas läggas fram för riksdagen i vår.

Även om det skulle få stöd i riksdagen finns en risk att många personer inte kommer att omfattas. De som tog sin gymnasieexamen i somras måste med nuvarande regelverk ha hittat ett jobb innan december är slut – annars väntar utvisning.

Fakta: Lättnaderna i gymnasielagen

Den första lättnaden innebär att det ska räcka med en tidsbegränsad anställning på minst ett år som grund för permanent uppehållstillstånd. Det kräver en förordningsändring, som regeringen kan fatta beslut om själv.

Den andra lättnaden innebär att ensamkommande som omfattas av den tillfälliga gymnasielagen ska få ett år på sig för att hitta en anställning. Det kräver en lagändring som riksdagen måste rösta om.

Den tredje lättnaden handlar om att man ska kunna räkna in CSN-lån som inkomst för att klara försörjningskraven. Även detta kräver en lagändring.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!