Under åren 2020 och 2021, när coronapandemin påverkade alla delar av samhället, delade staten ut 3,5 miljarder kronor extra i kris- och stimulansstöd till idrotten. Men stödet gynnade framför allt verksamheterna med störst kommersiella intäkter, visar en rapport från Centrum för idrottsforskning (Cif) som överlämnas till regeringen under torsdagen.

Fotbollen fick mest

Fotbollen (701 miljoner) och ishockeyn (641 miljoner) tog emot överlägset mest pengar och tillsammans med friidrotten (298 miljoner) och handbollen (153 miljoner) stod de för mer än hälften av allt utbetalat stöd.

– Staten brukar alltid försöka gå in och balansera marknadskrafterna, att det finns olika villkor inom idrotten. Det gör ju det här till en väldigt fascinerande men också väldigt ovanlig situation. Vi kan sitta här med facit i hand och konstatera att det är väldigt stora skillnader och förutsättningar för olika idrotter, säger Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och utredare på Cif, till Dagens Nyheter.

Stödet till idrotten har betalats ut i tre delar, där den som delats ut via specialidrottsförbunden utgjort den klart största biten. Där är det Svenska ishockeyförbundet som tagit emot mest pengar, och merparten har hamnat hos elitklubbarna, skriver DN. Som jämförelse fick 23 andra förbund mindre än en miljon kronor vardera, och ytterligare 23 förbund blev helt utan pengar.

Fokus på inkomstbortfall

Övriga delar är dels ett kompensationsstöd till lokala idrottsföreningar (för exempelvis uteblivna intäkter från cuper), dels det så kallade återstartsstödet.

En annan utformning på det statliga stödet till idrotten hade kunnat ge ett annat utslag, säger Norberg.

– Hela idrotten drabbades av pandemin på ett eller annat sätt. Alla föreningar drabbades. Krisstödet fick väldigt mycket fokus på inkomstbortfall. Man hade i stället kunnat rikta in det på verksamhetsbortfall och hade kunnat tänka på andra sätt. Då hade förstås fördelningen också sett annorlunda ut, säger Johan R Norberg.