Kristoffersen, världsmästare i storslalomen i Åre för fyra år sedan, tillhörde klicken av klara favoriter när världsmästerskapets sista gren avgjordes i Le Praz, Courchevel.
Besvikelsen lyste i ansiktet på honom efter ett förstaåk som inte alls var i paritet med 28-åringens kapacitet.
Upp till österrikaren Manuel Feller hade han 0,91 sekunder. Inget jätteavstånd, men mellan honom och Feller fanns 14 konkurrenter som alla måste passeras för att nå högst upp på prispallen.
Kristoffersen, som vunnit slalomen i Wengen och Garmisch-Partenkirchen i vinter, började lite knackigt men hittade både flytet och farten.
– Jag trodde aldrig det skulle räcka när jag gjorde för många fel uppe vid toppen. Jag fick väldigt bra fart i vertikalen och i slutet tog jag de flesta, säger han.
Lång och nervös väntan
Men hans väntan i målområdet blev både lång och allt mer nervös. En efter en kom konkurrenterna ned på sämre tider.
– Det är värre att sitta och vänta än att stå vid starten och leda efter första åket. När du startar har du det i egna händer. Nere i mål kan man inte göra något annat än att vänta.
– När det var fyra-fem åkare kvar började jag hoppas på medalj, säger Kristoffersen på presskonferensen.
Landsmannen Luckas Braathen, som nyligen genomgick en blindtarmsoperation, fick ett rejält kast och missade medaljerna. Så även tysken Linus Strasser. Där och då hade Kristoffersen minst brons.
Grek-amerikanen AJ Ginnis, tvåa i världscupen i Chamonix precis innan VM, delade andraplatsen med Braathen efter det första åket, 0,13 bakom Manuel Feller.
Men inte heller Ginnis lyckades klå Kristoffersen. Och när Feller inte alls fick till det var guldet klart. Kristoffersens marginal ned till Ginnis stannade vid 20 hundradelar.
Bronset tog italienaren Alex Vinatzer, 38 hundradelar bakom norrmannen.
– Nu är jag världsmästare i både slalom och storslalom. Det är några som är det, men inte så många. Jag har 49 pallplatser i slalom så det var dags för ett VM-guld, säger Kristoffersen.
Gladdes med Ginnis
Han gladdes också över AJ Ginnis silver. Född i Aten flyttade hans familj till USA när han var 15. I många år tillhörde han USA:s landslag, men drabbades av flera skador.
Ginnis gav aldrig upp hoppet om framgång, valde i stället att tävla för Grekland och med hjälp av envishet och uppbackning från sponsorer nådde han sin största framgång i Courchevel.
– Det är så kul med Ginnis. Vi är lika gamla och han har haft massor av skador, säger Henrik Kristoffersen.
– En dröm som blir sann. Den största stunden i min karriär. Jag vet inte vad som hände. Under åket tänkte jag att det inte var tillräckligt bra och jag gav allt i i slutet. Det är en historisk dag eftersom det är Greklands första medalj, säger Ginnis.
Kristoffer Jakobsen, ende svenske deltagaren, körde ur tidigt i det första åket.
