Pengarna ska användas till att underlätta uppstarten och öka idrottandet för barn och unga samt personer med funktionsnedsättning.
– Vi vet att barn och unga som står långt ifrån idrotten har halkat ännu längre bort. Min förhoppning är att det här ska hjälpa föreningarna ute i landet att nå barn och unga, säger Lind vid en digital pressträff.
– Med uppstartsstödet kan idrotten få kraft att göra extra insatser för att nå och engagera fler. Fokus är på särskilda insatser, det kan vara på ledare eller att starta upp aktiviteter i nya områden.
Idrottsaktiviteterna minskade i fjol med mellan 9 och 22 procent bland landets barn och unga. Och tappet bland vuxna med funktionsnedsättningar minskade med hela 44 procent.
Mer pengar behövs
Riksidrottsförbundet (RF) är nöjd med uppstartsstödet.
"De 400 miljoner kronorna spelar stor roll för idrottsrörelsens arbete under 2022 och är mycket positivt", säger ordföranden Björn Eriksson i ett pressmeddelande.
Han är dock tydlig med att det behövs mer pengar framöver.
"Vi behöver kunna sänka axlarna och vara trygga över en längre tid för att orka att laga de revor som pandemin orsakat. Jag vill gärna ta för givet att detta tillskott kommer att gälla även när politikerna tar ställning till anslagen för 2023 och 2024", säger Eriksson.
RF har för perioden 2022-2024 äskat 900 miljoner kronor i statligt återstartsstöd.
Totalt 3,8 miljarder
Totalt har idrotten fått 3,8 miljarder kronor i krisstöd under pandemin, varav 600 miljoner före sommaren i återstartsstöd med fokus på barn och unga.
Dessutom kan reklamskatten slopas från nästa år, vilket skulle ge besparingar på 45 miljoner kronor för svensk idrott.
– Det är en efterlängtad lättnad som också minskar administrationen, säger Lind.