Vimmerby Hockey och Allettan har varit ett oskiljaktigt par sedan klubben äntligen tog steget upp i HockeyEttan. Åtta gånger av åtta möjliga har VH nått dit. 

Nu vet i sjutton. 

Vimmerby har en snårig och tuff resa framför sig för att den där imponerande sviten ska utökas till nio raka. 

Allt måste klaffa. Allt måste komma på plats. 

Känslan är ändå att Vimmerby är på väg. Målvaktsspelet är där – med råge. Försvarsspelet känns flera klasser bättre och är mycket stabilare än för bara två veckor sedan. 

Värre ställt är det med offensiven. Visst producerade Vimmerby mål i massor mot Tyringe (tio) och Tranås (sex). I resterande åtta matcher har inte VH gjort fler än tre mål vid något tillfälle. Senast blev det noll, borta mot Dalen. 

Där såg jag på plats i Norrahammar bristerna i offensiven. 

Få gånger kom VH i två-mot-läge eller i tre-mot-två. Det gick helt enkelt för långsamt i spelvändningarna och växlingen mellan försvar och anfall. Jag brukar säga att det ska vara som att slå på en strömbrytare (inte för att jag en elektriker, men ni fattar). Spelarna måste reagera snabbare för att få till de här så viktiga kontringarna. Ligga steget före motståndarna i tanken. 

Mot Dalen hade Vimmerby också svårt att ta in pucken från mittzon till anfallszon med kontroll. Här var det tydligt att kaptenen Jakob Karlsson saknades. Han är bra på det. 

Efter tio omgångar är Vimmerby på nionde plats, dock med färre matcher spelade än de flesta konkurrenter. Snittet på 1,2 inspelade poäng per match räcker inte på långa vägar för att ta sig till Allettan. 

Är det då en jätteöverraskning att förra säsongens serieetta, ligger strax över bottenskiktet när snart halva serien är spelad?

Både ja och nej. Vimmerby fick ganska sent klart med en tränarlösning. Det tror jag låg VH i fatet när det gäller att värva spelare i tid. Den sedvanligt höga spelaromsättningen tror jag också har spelat in, liksom "kulturkrocken" från Phil Horskys tränarstil, till Nordströms. En annan stark faktor är förstås att serien känns bättre. Fler lag är bättre. 

Nu väntar ett uppehåll. "Nye" tränaren Phil Horsky får möjlighet att i ännu högre grad sätta sin prägel på spelet. 

Det kan räcka långt. Det vet vi. Men det kommer nog krävas att truppen fylls på med ett par offensivt skickliga spelare, annars blir det svårt. Och att hitta rätt spelare på den tufft konkurrensutsatta svenska marknaden är inte lätt. Kanske är det läge att på nytt rikta blickarna mot vårt grannland i öst?