Vimmerby Hockey har haft ett speluppehåll under veckan som gått.
Jaha, hörni. Snart har det gått en hel vecka utan ishockey. Hur känns det i kropparna? Börjar abstinensen komma krypandes eller har ni snarare njutit av breaket?
Lidesjö: – Visst har det varit uppehåll. Men ishockeyn och Vimmerby Hockey-hjulen "keeps on turning" likväl, så att säga. Det går tamejtusan inte en dag utan att man hamnar i diskussioner om VH. Det kan vara taktik, rykten på stan eller olika idéer på uppslag. Så vi har fått vår beskärda del ändå och det kan va skönt med ett litet "break". Den gångna helgen blev det för undertecknad dubbel bevakning av laget, både hemma i "Tigerkulan" mot stora, starka Djurgården och borta mot "pop-laget" Kalmar. Jag väljer att kalla dem det. Det snackas om Kalmars framfart i ligan och deras smarta marknadsföringsstrategier. Mycket står rätt till i den klubben. Häromdagen blev Vimmerbybördige sportchefen Daniel Stolt belönad med ett sexårskontrakt (!) för sitt gedigna arbete i klubben. Bara en sån sak.
Allvin: – Kroppen är just nu sådär, men jag har mig själv att skylla och det har inte med en intensiv hockeybevakning att göra. Inte alls. I vanlig ordning blir jag för ambitiös i mitt eget idrottande när kroppen svarar bra och krämporna lyser med sin frånvaro. Då går jag All in, med innebandy, padel, fotboll och gud vet allt. Det är högsta fart. Sen finns det en gräns och den har jag väldigt lätt för att överskrida. Skadekänningarna kom också som ett brev på posten, med ena låret, med ryggen och senast en hälsena. Surprise? Nä, nä.
Vad var det du frågade om nu förresten? Visst ja, hockey. Abstinens. Nä, det kan jag inte säga att jag har. Det har faktiskt varit ganska skönt med ett break, trots att jag senast i morse för andra gången såg om stora delar av Vimmerbys förra match mot Kalmar. Det finns alltid några detaljer som man missat innan. Och som sagt, det går inte en dag ändå utan VH-snack och någon nyhet. Som idag, då kom uppgiften om skadan på Isak Hansen.
Allvin. Ny fotbollssäsong väntar, och vi kommer finna dig på en nygammal tränarbänk. Var pengarna från Tuna-lägret för stora för att tacka nej, eller vad är det som lockar? Och när vi ändå har dig på tråden. Är du laddad överlag för att lokalfotbollen relativt snart är igång för fullt igen?
– Haha. Glöm det där med pengar. Det har överhuvudtaget aldrig varit någon drivkraft för mig och det är inga summor att prata om, särskilt inte nu i en assisterande roll. Flera av mina år har jag faktiskt gått back ekonomiskt på att vara tränare. Du vet ju att jag har väldigt svårt att slita mig från tränaruppdrag, trots att jag varje år säger att nu är det dags. Det här är mitt sista år. Så kommer det där suget. Det är som ett gift. Någonstans trivs jag så jäkla bra att vara en bricka i ett lag. Det ger så mycket tillbaka och det ger så mycket glädje trots att det ibland är jobbigt med alla tankar och funderingar man ständigt går omkring och bär på som tränare.
IFK Tuna, varför? Mycket beror på att jag ville jobba tillsammans med min kusin Lasse Gustavsson och att jag trivdes bra i föreningen när jag var tränare där förra sejouren. Nja, jag kan inte direkt påstå att suget för lokalfotbollen är där än. Inte när det fortfarande är minusgrader och i princip allt fokus ligger på träning, träning och åter träning.
Inom en relativt snar framtid drar den lokala fotbollen igång igen.
Lidesjö. Vimmerby IBK åkte på pumpen mot Nässjö under torsdagskvällen. Nu är det ändå kört för en serieseger va? Eller?
– Det är, tyvärr får jag säga som gammal VIBK:are, mycket som tyder på det. Efter helgen (i skrivande stund har inte alla matcher för omgången spelats) kan det skilja så mycket som åtta poäng upp till serieledande Gransholm, med blott fem matcher kvar att spela. Som ni förstår ska det mycket till för att VIBK ska kunna komma ikapp. Det som gör att ett litet hopp ändå finns kvar är att det, till skillnad mot många andra säsonger i "tvåan", inte finns ett eller två lag som dominerat och spelat i en egen liga rent kvalitetsmässigt. Poäng kommer tappas där uppe i toppen. Frågan är bara om det blir tillräckligt många – och om VIBK själva kan göra jobbet. Det finns mycket spets i laget, lex Elliot Kronstrand, William Björngard, Elias Trawtschenko, John Pettersson (dessvärre skadad för tillfället) och comebackande Kim Thörnqvist, som kan göra livet surt för många motstånd säsongens sista månad.
Patrick Mahomes och hans Kansas City Chiefs har chansen att vinna Super Bowl ännu en gång.
En sista fråga till er båda. Hur ser er sporthelg ut?
Lidesjö: – Ja, du. Det vetefan. Ledig helg väntar för mig, så jag har fria tyglar. Eftersom det finns planer som inte inkluderar sport under både fredagskvällen och lördagen kan det bli skralt av den varan. Men om jag får gissa kan det bli någon FA-cupmatch på lördagen. På söndag sticker mötet mellan mitt rödblåa gäng från Katalonien och Sevilla ut i tablån. Den spelas sent på söndagskvällen. Det är väl inget annat än att därefter hålla sig uppe för Super Bowl, där Philadelphia Eagles tar sig an de senaste årens stora dynasti i NFL: Kansas City Chiefs, med Patrick Mahomes i spetsen. Frågan är bara om det är värt skadan som den minimala nattsömnen kommer orsaka. Det är ju trots allt jobb på måndag. Men vad fasen. En liten sjukdag har väl aldrig skadat någon? (OBS: Säg inget till mina chefer).
Allvin: – Jobbhelg vankas. Normalt sett innebär det fullt blås och inga åttatimmars. En titt i schemat ger vid handen att det faktiskt inte är så himla mycket kommande helg, förutom handboll, bandy, VSGF-hockey och en del innebandy. Och så har vi hemmapremiär för VIF-herrarna såklart, mot Smedby. Det blir absolut en sväng till Ceos och kika hur Vimmerby under det nygamla tränarstyret (David Lindgren och Patrik Gunnarsson) står sig. Om jag hinner ska jag försöka följa svenskarnas framfart i skidspåren i Junior-VM. Märta Rosenberg har ju hittills varit helt lysande med två guld i U23. Mitt eget idrottande får begränsas till rehab och lite motionscykling i källaren. Det kan faktiskt (jaså?) finnas en glädje även i det, utan bollar.