Petter Brodin, docent i immunologi vid Karolinska institutet, har knutits till Sveriges olympiska kommittés projekt "Aktivas hälsa".
Han ska bland annat hjälpa till med att ta fram coronaåtgärder inför sommarens OS i Tokyo.
Även vid sidan av OS kommer mycket av hans fokus inledningsvis att ligga på covid-19. Tanken är bland annat att Brodin ska studera hur immunförsvaret påverkar idrottare i allmänhet.
– En sak som är väldigt tydlig är att det varierar väldigt mycket mellan idrottare. En del är väldigt känsliga och har infektioner ofta, medan andra inte har det alls. Samma sak gäller skador.
Unga och vältränade
I de flesta fall är dock en elitidrottare bättre rustad än de flesta för att stå emot infektioner som den orsakad av det nya coronaviruset, säger han.
– Eftersom de generellt sett är friska och välmående bör de ha bättre förutsättning än någon som till exempel är sjuk från början. Dessutom är idrottarna generellt sett yngre, vilket också är gynnsamt i det här sammanhanget.
Men även om man klarar sjukdomen i sig bra, kan vägen tillbaka till normal träningsnivå bli lång för vissa.
– En del klarar sig jättebra och mår precis som innan när de kommer tillbaka. Sedan finns det en annan grupp som kanske har en mild infektion och sedan tycker att allt är frid och fröjd, men när de börjar träna igen så går det inte eftersom deras fysiska förmåga har blivit nedsatt.
Kalla drabbad
Faktum är att det går att misstänka att elitidrottare på vissa sätt kan vara extra sårbara för infektioner. Brodin har inte studerat idrottare specifikt tidigare, men däremot andra i övrigt friska individer.
– Det här blir att ta det ett steg till och titta på hur det är när man inte bara är frisk utan när man är elitidrottare. Det skulle kunna vara så att om man använder väldigt mycket av sin energi i kroppen till träning, så är det andra saker som får stå tillbaka. Och en sådan sak skulle kunna vara immunförsvaret, som kräver väldigt mycket energi – särskilt under infektioner, säger Brodin.
Av svenska idrottare som drabbats av covid-19 är Charlotte Kalla den kanske mest profilerade. Och hennes comeback har inte varit helt enkel. Längdstjärnan gjorde visserligen en fin insats i sitt första världscuplopp efter sjukdomen, men blev sedan inte bättre än 48:a på helgens 10 kilometer klassiskt i Falun.
– Det var längesedan det kändes så här dåligt, sade Kalla efteråt.
Kan vara förödande
Petter Brodin betonar att han inte vet om Kallas genomklappning har något med covid-19 att göra. Men säger ändå:
– Rent teoretiskt kan man tänka sig den typen av företeelser, det är sådant som kan ske efter att man genomgått den här infektionen, säger Brodin.
Han tror inte att det är direkt farligt för en idrottare att träna hårt eller tävla efter att ha varit sjuk i covid-19. Däremot förstår han att även en liten påverkan på hjärta eller lungor kan vara tillräckligt för att förstöra en karriär.
– Det kan förstås vara förödande för en elitidrottare att drabbas av den här infektionen, trots att man kanske reder upp själva virusinfektionen. Om man råkar ut för långtidsbesvär kan det ändå ha väldigt stor påverkan på ens konkurrenskraft. Det är precis den typen av aspekt som jag vill titta på, för att förstå vad som är bäst för varje given individ.
