Efter elva individuella pallplatser stämde det till slut hela vägen för Maja Dahlqvist. I fristilssprinten i Ulricehamn var det 26-åringen som drog det längsta strået i en final som innehöll hela fyra svenskor.
– När man har varit tvåa så många gånger, då har man chansen att vinna också. Så jag har varit sugen på seger länge, säger Maja Dahlqvist till SVT.
Känslan när hon skar mållinjen är svårt att beskriva, säger hon.
– Jag var tom på ord, lite.
– I finalen hade jag bara bestämt mig under sista halvan att bara köra. Jag såg bara seger.
På pallen fick hon närmast sällskap av Ulricehamnsåkaren Johanna Hagström, som tidigare hade en tredjeplats som bäst i världscupen.
Amerikanskan Jessica Diggins blev trea, Hanna Falk (som också kör för Ulricehamn) blev fyra och Jonna Sundling blev sexa. Sundling såg stark ut dagen igenom, men bröt staven tidigt i finalen och kunde inte utmana om pallplatserna.
VM-plats på spel
För Johanna Hagström kan andraplatsen ha varit särskilt viktig med tanke på VM nästa månad. Linn Svahn, Maja Dahlqvist och Jonna Sundling ses redan som givna i den individuella VM-sprinten men Sverige får ställa upp med ytterligare en åkare, och efter lördagens insats är det nog fördel Hagström framför exempelvis Hanna Falk.
På förhand var annars Linn Svahn den stora favoriten i Ulricehamn. 21-åringen hade vunnit alla sprinttävlingar hon ställt upp i den här säsongen, men det var en svit som bröts efter ett tungt fall i kvartsfinalen.
Efter heatet sprang en besviken Svahn igenom den mixade zonen utan att stanna för intervjuer, men kommenterade sedan fallet i SVT:s sändning:
– Jag kraschade och då var det liksom rökt. Det var himla onödigt och jag blir så irriterad att jag ens kan hamna i en sådan situation att det möjliggör en krasch. Det var inget bra, säger Svahn.
Skyller inte ifrån sig
Det såg ut som att Svahn krokade fast i den framförvarande norskan Magni Smedås skidor. Men svenskan skyller inte kraschen på någon annan än sig själv.
– Jag ser varje krasch som att den är självförvållad oavsett vad som sker, för man sätter sig i en position, speciellt när det är sprint och tajt, som möjliggör att det kan ske saker. Om jag hade tagit mig an kvarten på ett annat sätt så hade jag kanske inte hamnat i den situationen.