Det blev både kräftfest och hockeyfest

Ibland är idrotten och livet enkelt. Som att man för en kort stund och i all ensamhet stannar på vägen till Tranås, mumsar i sig tre fantastiskt saftiga knallröda kräftor, njuter av räkor och doppar dem i en ljuvlig aioli-sås. Det var för mig en närmast perfekt uppladdning inför det stundande hockeyderbyt.

Foto: Michael Nordin

Sport2020-10-08 20:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den som förväntat sig – och som brukligt är – en kokande, hetsig fight blev grymt besviken. 

Det blev istället en enkel och behaglig resa mot tre friska poäng och 3–0-vinst för Vimmerby. I Stiga Arena. 

Det hör inte till vanligheterna. Så här i efterhand är det svårt att göra en klockren analys. Var överkörningen – för det var vad det handlade om spelmässigt – ett resultat av att VH var så in i bängen bra, eller berodde det på att Tranås var helt under isen? Min slutsats säger mig följande: det var en kombination av dem båda. 

Jag har, med reservation för att minnet ibland är kort, aldrig sett ett så taffligt, energilöst och tamt spelande Tranås i ett derby. När tränaren Niclas Högberg efter en evighet äntligen kom ut för att möta media, så var det en till synes tagen TAIF-tränare. Han pratade i termer som mental kollaps och att det var helt tvärtemot mot hur han vill att laget ska spela och uppträda. Vi som såg matchen förstår det. 

VH visade upp en helt annan sida. På tal om att idrotten ibland är enkel. Det mesta flöt på som rena självklarheter där ute på isen. Vi kan lista och rabbla upp hur mycket som helst som kuggade i varandra: forecheckingen, passningsspelet, skridskoåkningen, attityden, energin...för att nu nämna några detaljer. 

Det var ett helt annat Vimmerby än det jag såg i ishallen mot Tyringe i premiären. En sak är säker: kommer laget upp i den här nivån, eller i alla fall i närheten, kommer varenda motståndare att få stora problem att besegra dem. 

Men...det finns nästan alltid ett litet men, så är det ny match redan på fredag. Då förväntar jag mig betydligt tuffare motstånd i form av seriefavoriten Troja/Ljungby. Det är kanske också då vi får ett första riktigt test på hur bra det här VH-laget verkligen är. 

För TAIF blev ungefär en lika lättsmält och en enkel anrättning att ta sig an för Vimmerby, som de där utsökta kräftorna som med lätthet slank ner i min gom en timme innan matchstart. 

TILL SIST: 

* Tack och hej till lagledaren Peter Karlsson. Han har gjort sitt i Dackarna. Trist. 

* Vad är det med VIBK och alla dessa klassiska vändningar? Det är ungefär som Man United under Alex Fergusons ledning. 

* Bokhandeln. Skönt att det ordnade sig.