Efter förvirringen – fluorförbuden likadana

Internationella skidförbundet (IBU) och Internationella skidförbundet (Fis) tycktes först ha tagit olika beslut kring ett förbud mot en viss fluorvalla. Ett dygn senare visade det sig att det hela berodde på förvirring. –Det är ingen skillnad på besluten, säger Erik Røste, ordförande för det norska skidförbundet, till NTB.

Erik Røste, ordförande för det norska skidförbundet, under skid-VM i Oberstforf i februari.

Erik Røste, ordförande för det norska skidförbundet, under skid-VM i Oberstforf i februari.

Foto: Terje Pedersen/NTB/TT

Sport2021-06-02 18:39

På tisdagskvällen gav IBU och Fis ut varsin pressrelease med en och en halv timmes mellanrum. IBU meddelade att de förbjuder en viss fluorvalla (PFOA, tillhör så kallad C8-kemi) från och med kommande säsong, 2021–2022, då bland annat vinter-OS arrangeras i Peking i februari.

Den informationen stod inte att läsa i Fis pressutskick vilket resulterade i att flera medier tolkade det som att de internationella förbunden tagit olika beslut – att skidåkarna alltså får köra med den nämnda fluorvallan under skidorna men inte skidskyttarna.

Nytt Fis-utskick

Under onsdagen skickade Fis ut ytterligare en pressrelease med ett tillägg att de också förbjuder alla vallaprodukter innehållande med PFOA/C8.

I efterhand visar det sig alltså att båda de internationella förbunden, som sätter reglerna för tävlingar i världscup och mästerskap, tagit samma beslut inför nästa säsong. Alltså att förbjuda PFOA/C8-fluorvallor i väntan på att en tillförlitlig testmetod har tagits fram som gör det möjligt att förbjuda alla fluorvallor, som av EU anses vara miljöfarliga.

Ordföranden för det norska skidförbundet, Erik Røste, medger att tisdagens pressreleaser skapade skilda meningar.

Fler tester

– Det blev förvirring i går kring vad IBU och Fis beslutade, men det är ingen skillnad på besluten, säger han till NTB.

Nästa år hoppas både IBU och Fis ha tagit fram en beprövad testmetod.

– Testmetoden för att avslöja fluor är nu uppe för internationellt godkännande. För att vara ännu mer säkra på att metoden fungerar till hundra procent behövs fler fälttester. På grund av pandemin har det inte varit möjligt att genomföra dem i önskad utsträckning, säger Røste.

Fakta: Fluorvalla

Högfluorerade ämnen, så kallade PFAS, finns inte naturligt i miljön utan har skapats för att stöta bort fett och vatten. Man har identifierat över 4 700 olika PFAS-ämnen och över 3z000 av dem finns på marknaden. De används bland annat i textil- och läderimpregnering, livsmedelsförpackningar, non stick-pannor, rengöringsmedel, brandskum och skidvalla.

Koncentrationerna i produkterna är oftast låga men utsläppen till miljön betydande. Dessutom är ämnena mycket stabila vilket gör att de bryts ner mycket långsamt eller inte alls.

De flesta PFAS-ämnena är fortfarande otestade men två av de mer kända är PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra).

PFOS är ett så kallat PBT-ämne (persistent, bioackumulerande, toxiskt), vilket innebär att det inte bryts ned i naturen utan ansamlas där och att det är kroniskt giftigt, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer. Det förbjöds inom EU 2008.

PFOA består precis som PFOS av åtta kolatomer (tillhör så kallad C8-kemi) och bryts inte heller ned i naturen, är reproduktionsstörande och misstänks vara cancerframkallande för människan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!