Tävlingssäsonger kommer att få starta igen i åtminstone någon mån: max en match eller tävling i veckan och med begränsat resande. Det har också varit högsta prioritet när Björn Eriksson har lagt fram sin sak för Folkhälsomyndigheten.
– Det ligger allra högst upp det här med barnen, för vi har sådana revor och det blir ett sådant tapp av ungdom som kanske aldrig kommer tillbaka att det gör mycket, mycket ont när vi fått avstå det här. För väldigt många vill faktiskt tävla, säger Eriksson till TT.
"Lämnade i sticket"
FHM:s öppning gäller för såväl lagidrott som individuella tävlingar. Det kan handla om fem- till elvamannalag på stora fotbollsplaner, höjdhoppare som dunsar i samma mattor eller frisbeegolfare i samma skog.
Reglerna har inte varit proportionerliga när det gäller idrotten om man jämför med andra delar av samhället, anser Björn Eriksson.
– Nej, det är de inte, men det beror ju på att politiken har lämnat oss lite i sticket genom att det när det här inträffade inte fanns någon pandemilagstiftning som man kunde tillämpa. Och då tycker jag att det är orättvist att idrotten och kulturen har fått bära en så stor del av bördan, säger han, och understryker att han inte lastar FHM för detta.
– Jag har förståelse för de beslut som har tagits, men jag beklagar livligt att lagstiftningen inte fanns när det där jäkla viruset kom.
Oroande deltagartapp
Det statliga pandemistödet till idrotten har hittills främst använts för att hålla landets föreningar flytande, berättar Björn Eriksson.
Förra årets vikande siffror i antal idrottande barn och unga beskriver RF-ordföranden som "väldigt, väldigt oroande". Med FHM:s besked och de 1,3 miljarder man fått för det första halvåret i år kan man börja blicka framåt, ser han.
– Från ett läge där vi har försökt överleva och kompensera bakåt är det precis det vi måste göra, annars får vi förlorade generationer.