Dopningsnämnden gav Fransson strängast möjliga straff, fyra års avstängning, för dopning efter att ha testats positivt för den anabola steroiden metyltestosteron i februari. Efter överklagan ska nu Riksidrottsnämnden (RIN), den högsta juridiska instansen inom svensk idrott, säga sitt i fallet.
Inför onsdagens besked hoppas Jenny Franssons ombud Mats Larsson att RIN ska ha satt sig in i ärendets tekniska detaljer. Det anser han inte att dopningsnämnden gjorde.
Framför allt handlar det om dopningslaboratoriets analys av Franssons prover. Det finns frågetecken som gör att analysen inte är tillräckligt kvalitetssäkrad, säger Mats Larsson, som redan tidigare sagt sig ha tveksamheter kring om substansen verkligen funnits i provet eller inte. I samband med överklagan har han kallat in ett expertvittne, som har frågats ut av RIN. Och vittnet står på Franssons sida, säger Larsson.
– Jag bad honom titta på vad vi har kommit fram till och han håller med mig om att dopningslaboratoriets analys inte är tillräckligt kvalitetssäkrad för att åstadkomma en fällande dom. Och det har han skrivit och signerat till Riksidrottsnämnden, säger Mats Larsson.
Kemiskt brus
Franssons dopningsprov innehöll två metaboliter, ett slags nedbrytningsprodukter, av det förbjuda ämnet metyltestosteron. Men halterna var mycket låga och då är det viktigt att vara extremt noggrann i analyserna, säger Larsson. Vid mätningen av den ena metaboliten har laboratoriet inte följt internationella dopningsorganisationen Wadas krav, menar han. Och vid den andra borde man ha tagit hänsyn till det "kemiska brus" som uppmättes.
– Det gör att mätningarna blir osäkra och de kan därför inte ligga till grund för att identifiera ett positivt utfall, säger Mats Larsson, och förklarar närmare vad det handlar om:
– När laboratoriet gör sin kvalitetskontroll av sitt instrument så får de en perfekt, symmetrisk gausskurva, vilket de ska få om instrumentet är korrekt kalibrerat. När de sedan körde testerna med Jennys prov så fick de asymmetriska kurvor. Och de kan inte uppkomma av någon instrumentell funktion, för då hade man sett det under kvalitetskontrollen. Så jag hävdar att den enda möjligheten för de här asymmetriska topparna att kunna uppstå beror på att det finns ett kemiskt brus, det finns andra komponenter identifierade som ligger och stör mätningen. Och genom att man inte kan separera det kemiska bruset från den signal som man vill titta på, så får man en mätning som inte är tillförlitlig.
Redo att överklaga
Det finns mycket att förbättra i idrottens dopningsarbete, säger han vidare. Bland annat finns det många osäkra faktorer, som de ibland långa transportsträckorna av prover. I svensk kontext är han också osäker på om det tekniska kunnandet i de beslutande instanserna är tillräckligt.
– Det är klart att jag måste vara lite optimistisk (inför onsdagen). Samtidigt vet jag att Riksidrottsnämnden är en integrerad del av idrottsrörelsen, det handlar inte om någon fristående instans. Och jag är mycket osäker på att de har den tekniska kompetensen i Riksidrottsnämnden som krävs. Här kommer du ha olika åsikter som står mot varandra och jag är inte säker på att de har den tekniska kompetensen för att göra en egen oberoende bedömning, säger Mats Larsson.
På Jenny Franssons meritlista finns bland annat ett VM-guld 2012 och ett OS-brons 2016. Vid en fällande dom kan karriären vara över, men troligen kommer hon dra ärendet till högsta instans.
– Vi har diskuterat om vi ska gå vidare om det blir en fällande dom. Eftersom hon är en internationell idrottare så kan hon överklaga till Cas (idrottens skiljedomstol).
TT: Lutar det åt det?
– Om det blir en fällande dom så ställer jag gärna upp och hjälper till en vända till, det vet hon. Men det är hennes beslut.