– Vi kan inte med säkerhet säga att det finns ett orsakssamband men våra resultat pekar på en ökad risk för män som spelar i allsvenskan att utveckla demenssjukdomar, jämfört med män som inte spelat där, säger Peter Ueda, läkare och forskare vid Karolinska institutet, och en av dem som ligger bakom den nya studien.

Totalt har 6 000 män som spelat minst en match i allsvenskan mellan 1924 och 2019 ingått i studien. Risken för dem att drabbas av demenssjukdom var 1,6 gånger högre än bland män som inte spelat i allsvenskan. Resultaten har publicerats i tidskriften Lancet Public Health.

Funnits en oro

Frågan om fotbollsspelare på elitnivå löper en ökad risk att utveckla neurodegenerativa sjukdomar är inte ny. 2019 pekade en skotsk studie på att risken var 3,5 gånger högre bland före detta fotbollsproffs jämfört med andra män.

Nu har Peter Ueda och kollegor genom olika nationella register tagit reda på hur många av de allsvenska spelarna som diagnostiserats med neurodegenerativa sjukdomar som demenssjukdomar, ALS och Parkinson. Till skillnad från den skotska studien såg de bara en riskökning för just demenssjukdomar. Risken att få Parkinson var till och med något lägre bland fotbollsspelarna än bland andra.

Men kopplingen syntes inte hos alla spelare. Målvakter hade enligt studien inte någon ökad risk.

– Eftersom utespelare nickar i högre utsträckning än målvakter skulle det kunna stödja hypotesen att det är det som ligger bakom riskökningen, säger Peter Ueda.

England har nickgräns

Att nickandet skulle bidra till riskökningen har diskuterats en tid. I den skotska studien var den ökade risken för neurodegenerativa sjukdomar starkare för utespelare än för målvakter.

2021 införde det engelska fotbollsförbundet en gräns för både amatörer och proffs som innebär att spelare bara får utföra tio kraftiga nickar per träningsvecka.

Eftersom demenssjukdomar är betydligt vanligare högre upp i åldrarna var de spelare som drabbats framför allt aktiva i mitten av 1900-talet. Sedan dess har en hel del förändrats i både träning och matchtaktik. Dessutom har sporten gått från läderbollar, som kan suga upp vatten när det regnar och bli tyngre, till bollar av syntet vilket skulle kunna leda till färre trauman mot huvudet.

– Men en högre grad av fysisk aktivitet kopplas till en rad positiva hälsoutfall och överlag lever allsvenska fotbollsspelare längre jämfört med män som inte spelat i allsvenskan, säger Peter Ueda.

Fotbollsspelarna i den svenska studien följdes i snitt i 27 år och av dessa diagnostiserades nio procent med en neurodegenerativ sjukdom jämfört med sex procent i jämförelsegruppen.