+ Går det att arrangera fotbolls-EM i tolv länder?

Utåt är Europeiska fotbollsförbundets (Uefas) linje fortfarande att den framflyttade turneringen nästa sommar ska spelas i tolv olika länder.

Men hur rimligt är det när länderna har olika riktlinjer vad gäller smittskydd och virusbekämpning – och troligen kommit olika långt med vaccineringen i vår?

Franska tidningen Le Parisien uppgav i höstas att Uefa överväger att skrota idén med tolv arrangörsländer och i stället lägga alla matcher i Ryssland. Där finns moderna arenor och nödvändig infrastruktur från VM-slutspelet 2018.

En annan stor fråga gäller publiken.

Svenska fotbollförbundets ordförande Karl-Erik Nilsson, som också sitter i Uefas ledning, sade nyligen till Göteborgs-Posten att man jobbar med fyra olika publikalternativ: ett är full kapacitet, en begränsning på mellan 50 och 100 procent av det tillgängliga biljettantalet, ett på mellan 20 och 50 procent och ett sista med helt stängda läktare.

Det enda som verkar säkert är att turneringen blir av på ett eller annat sätt. Det skulle bli alldeles för dyrt för Uefa att ställa in. Dessutom fungerar fotbollens coronaprotokoll; alla stora ligor rullar, precis som klubblagsturneringarna Champions League och Europa League.

Beslut om EM fattas tidigast vid Uefas kongress i mars.

Planerade speldatum: 11 juni till 11 juli. Värdstäder: Köpenhamn, Glasgow, London, München, Rom, Baku, S:t Petersburg, Budapest, Bukarest, Amsterdam, Bilbao och Dublin.

+ Kommer hela världen till sommar-OS?

"Det var inga tvivel om att spelen ska bli av."

Det sade svenska IOK-delegaten Gunilla Lindberg till TT i början av oktober när hon refererade till ett möte med Internationella olympiska kommittén.

Det lät kanske lite väl optimistiskt då med tanke på att andra vågen av coronaviruset svept in över delar av världen.

Snart tre månader senare har det hänt både bra och dåliga saker för IOK och arrangören i Tokyo som skjutit upp spelen ett år.

Det negativa: virusspridningen är långt ifrån under kontroll.

Det positiva: vaccineringen mot covid-19 väntas ta fart på allvar i början av nästa år. Och det är formodlingen en förutsättning för hela idrottsvärlden – 11 000 idrottare från drygt 200 länder – ska kunna samlas på en och samma plats i sommar.

Mycket kring jätteevenemanget är fortfarande oklart, men nyligen blev det känt att alla idrottare måste ha med sig negativa coronatestresultat vid ankomsten till Japan. Och att alla deltagare kommer att testas kontinuerligt under vistelsen. Det lär också bli obligatoriskt för alla idrottare att bära munskydd när de inte tävlar eller tränar.

Ekonomiskt är pandemin och flytten en gigantisk smäll. Spelen väntas bli minst 24 miljarder dyrare än beräknat. Då planerar ändå IOK att skala ned invigningsceremonin för att sänka kostnaderna.

Och precis som för fotbolls-EM är publiken ett frågetecken.

IOK-ordföranden Thomas Bach sade så sent som i november att han är "övertygad om att vi kan ha åskådare på OS-arenorna". Men IOK har ännu inte presenterat en trovärdig plan för hur det ska gå till.

Oavsett lösning har Tokyo börjat förbereda för spelen, och ett av de första testen var när runt 2 000 åskådare såg gymnaster från fyra olika länder göra upp i huvudstaden.

Tävlingen, som var den första i en av OS-arenorna i Tokyo sedan coronapandemin bröt ut, hyllades av Thomas Bach.

– Ni visar att det går att arrangera idrott på ett säkert sätt, sade han.

Planerade OS-datum: 23 juli till 8 augusti. Paralympics: 24 augusti–5 september.

+ Får idrottspubliken komma tillbaka?

Det är en ödesfråga inte minst för de stora fotbolls- och ishockeyklubbarna.

Beräkningar visar att de allsvenska klubbarna förlorade runt 400 miljoner kronor i uteblivna biljettintäkter.

De högsta herrserierna spelades klart utan publik (med ett undantag: allsvenska mötet Varberg–Djurgården, 267 åskådare) och allt mer tyder på att samma öde väntar hockeyn.

Om inte åskådarna släpps in under 2021 är det risk att vi får se klubbar som går i konkurs, enligt Svenska fotbollförbundets licensnämnd.

Hur smittläget ser ut i slutet av april, när fotbollssäsongen är tänkt att starta, är det förstås ingen som vet. Fotbollen har argumenterat för att man tagit fram ett regelverk som gör att man kan ta in åskådare på ett säkert sätt.

– Jag har en förståelse för att smittspridningen stiger, men jag kan inte förstå att vi ensamma är de som behöver hållas på ett undantag fortfarande, sade Mats Enquist, ordförande för Svensk elitfotboll, tidigare i höstas.

Hittills har inte regeringen lyssnat på det.

+ Vad händer med skidmästerskapen?

Tunga nationer som Sverige, Norge och Finland valde att stå över skidvärldscupen i Davos och Dresden för att smittsäkerheten inte kändes tillräckligt bra. Norska landslaget står även över Tour de Ski.

Per "Pliggen" Andersson, medicinskt ansvarig för svenska landslaget, säger att de kommer att ta nya beslut under säsongens gång.

När det gäller VM, som avgörs i tyska Oberstdorf den 23 februari–7 mars, finns i dagsläget inget som säger att mästerskapet inte kommer att genomföras.

Alpina VM, som körs i italienska Cortina d'Ampezzo i februari, såg ut att flyttas fram ett år då det italienska skidförbundet ansökte om uppskov hos det internationella skidförbundet (Fis), men mästerskapet ska köras enligt plan. Dessutom pratas det nu om att den italienska arrangören försöker hitta en lösning med den nationella hälsomyndigheten för att kunna ha 5 000 åskådare per dag.

Skidskyttesäsongen har anpassats efter pandemin och det har dragits ner på resandet. Bland annat plockades Ruhpolding, Annecy och Östersund bort från tävlingskalendern. VM i Pokljuka, Slovenien, planeras att avgöras enligt plan den 10–21 februari.