"SM-guld", "slåss om en Europaplats", "övre halvan", "bli bättre än i fjol", "klara kontraktet".
Det är vanligtvis så det brukar låta från de allsvenska klubbarna i slutet av mars, när ett helt oskrivet blad i form av en fotbollssäsong väntar.
2020 är det emellertid en helt annan ovisshet. När kommer allsvenskan ens kunna starta? Och kommer det vara publik på matcherna? I nuläget vet ingen. Det nya coronaviruset har slagit till med obönhörlig kraft mot snart sett hela världen. I Sverige har regeringen tills vidare stoppat sammankomster med fler än 500 deltagare, och statsepidemiologen Anders Tegnell sade förra veckan till Aftonbladet att det tidigast i juni kan vara aktuellt att spela allsvensk fotboll med publik på läktarna.
Tidigare i veckan tog också Svenska fotbollförbundet beslutet att premiärerna av de högsta serierna på både herr- och damsidan skjuts fram. För herrarnas del innebär det preliminärt en premiärflytt från första helgen i april till första helgen i juni.
Likviditeten påverkas
Och i stället för de tidigare nämnda målsättningarna är det ett ord som återkommer bland de allsvenska klubbledarna när TT ringer runt.
Likviditeten.
Utan några matcher blir det inte heller några publikintäkter – något som förstås alla klubbar har budgeterat med.
Hammarby snittade 24 232 åskådare förra säsongen, och klubbens vd Henrik Kindlund hymlar inte med att den nuvarande situationen innebär ett stort – om än tillfälligt – intäktsbortfall.
– Det är svårt att säga de långsiktiga effekterna – men kortsiktigt hade vi räknat med att sälja lösbiljetter för 10 miljoner under den här perioden. Och det är klart, det förstår ju vem som helst, att det blir problematiskt för en verksamhet att tappa 10 miljoner i intäkter på kort sikt, säger Henrik Kindlund.
För ekonomiskt krisande Östersunds FK, som ju först inte uppfyllde kraven för elitlicens men efter en överklagan behöll sin allsvenska status, blir situationen av förklarliga skäl bekymmersam.
– Det påverkar framför allt likviditeten. På lång sikt kan det även påverka övrigt, kommenterar klubbens vd Lennart Ivarsson.
"Är jättetungt"
Även Kalmar FF har haft det kämpigt ekonomiskt, och drabbas av bortfallet.
– Det är jättetungt, vi tappar mycket intäkter som vi hade budgeterat för och väntat på, säger Lucas Nilsson, tf klubbchef.
De flesta klubbar lever dock på hoppet om att allsvenskan ska kunna dra i gång i sommar och spelas inför publik, så att intäkterna helt enkelt förskjuts.
– Då påverkas vi inte nämnvärt av detta, säger Falkenbergs klubbchef Patrik Lundgren.
Under tiden sonderar vissa klubbar terrängen gällande en eventuell korttidspermittering, gällande såväl spelare som övrig personal.
– Det är klart att vi har fört det på tal, vi har gjort våra kalkyler, säger IFK Göteborgs klubbchef Max Markusson angående permittering av personal.
Stödkampanjer
Vissa klubbar har lanserat kampanjer där supportrarna på olika sätt kan stötta, som exempelvis AIK häromdagen. Både Kalmar och Östersund erbjuder så kallade "soffbiljetter", där det går att köpa digitala biljetter till en gammal match eller till en träningsmatch som inte kommer spelas.
Elfsborg, däremot, har startat "Elfsborgshjälpen", där klubben erbjuder sig att hjälpa till i regionen på olika sätt.
– Det är inte mer synd om idrotten eller någon annan, det får inte bli någon tävling om vem det är mest synd om, säger klubbchefen Stefan Andreasson.
Om situationen med det nya coronavirusets smittspridning förvärras i Sverige och den allsvenska starten skjuts upp ytterligare, eller om matcher kanske måste spelas utan publik – ja, då medger flera klubbledare att det börjar brinna i de ekonomiska knutarna.
– Då är det inte hanterbart, då krävs det andra åtgärder, säger Sirius klubbdirektör Christer Abrahamsson.
Även för en ekonomiskt välmående klubb som Häcken – med ett eget kapital på 72 miljoner kronor – blir ett sådant scenario mödosamt.
– Vi är en klubb med god ekonomi, vi har tagit många goda beslut – men vi är inte odödliga i detta, säger klubbchefen Marcus Jodin.
Djurgårdens vd Henrik Berggren menar också att man bör ha perspektiv på tillvaron.
– Det finns förstås de som har det än värre än vad vi har det, konstaterar han.