Under en paneldebatt i samband med herrallsvenskans upptaktsträff förra måndagen sade Hammarbys sportchef Jesper Jansson att korruptionen är "ett stort hot mot svensk fotboll".

Fredrik Gårdare applåderar att Jansson tar bladet från munnen.

Det senaste halvåret har den tidigare kriminalkommissarien intervjuat över 200 personer med koppling till idrotten. Resultatet – rapporten "Brott och otrygghet inom svensk idrott – en lägesbild 2023" – släpptes i förra veckan och är en av två i ämnet det här året från Stiftelsen Tryggare Sverige, en oberoende tankesmedja med fokus på brott och otrygghet.

Många unga drabbas

Bilden som målas upp är allt annat än ljus.

– Det är dyster läsning. Det är många som drabbas. Och det allvarliga är att det är väldigt många unga och barn som blir utsatta och drabbas. Förmodligen kommer en och annan chef inom idrotten tycka att bilden är för mörk. Men då tar man det inte på det allvar som man ska, säger Fredrik Gårdare.

Den första rapporten, "Brott och trygghet inom svensk idrott – en kunskapsöversikt", är av mer kvantitativ art och visar att nästan samtliga idrottsförbund i landet det senaste året fått kännedom om personer som har utsatts för brott med anledning av sitt utövande eller arbete inom idrotten. Det handlar i första hand om trakasserier och sexuella ofredanden och då främst inom förbund med i huvudsak kvinnliga idrottsutövare.

För föreningar är det största problemet i stället ordningsstörningar i form av olämpligt språkbruk, fylleri och användandet av pyroteknik.

Dyra klockor till spelare

Hot mot spelare och ledare, samt allmän otrygghet på och kring idrottsanläggningar nämns också.

Många av problemen är sådana som känns igen från samhället i stort. Men Gårdare konstaterar också att det finns idrottsspecifika utmaningar som huliganism, matchfixning och föreningar som kapas.

Och den senaste tårtbiten: agentverksamheten.

"Otillåten påverkan genom belöningar nämns ofta i samband med 'agentbranschen', förmedling/medlande av fotbollsspelare. Det delas till exempel ut dyrbara klockor, bjuds på utlandsresor och överlämnas pengar till anhöriga", står det i rapporten.

Under fem år ledde Gårdare polisens Aktionsgrupp idrott (AGI), som arbetade med kriminalitet kopplad till svensk idrott. För två år sedan lades projektet ner och Gårdare avslutade sin anställning. Ämnet ligger honom dock nära, och han ser ett övergripande tabu som måste besegras om problemen ska lösas.

Där kommer Jesper Jansson in i bilden.

– Tystnadskulturen är en vital del att lösa. Om vi kan få bort den så löser sig mycket annat, säger Gårdare.

Tystnad hos förbunden

Han nämner andra förebilder, idrottare som tidigare AIK-målvakten Kenny Stamatopoulos, som gick ut och sade att han erbjudits mutor inför en match, och friidrottarna Moa Hjelmer och Patrik Sjöberg, som båda berättat att de blivit utsatta för sexuella övergrepp under karriären.

– Man får inte lägga ansvaret på de som är drabbade. Men de är ändå jätteviktiga. Det är starkt, det är klart att det är jobbigt att gå ut offentligt och berätta att man har blivit utsatt för sexualbrott.

Tystnadskulturen tycks dock sitta i väggarna i många idrottsorganisationer. Gårdare har förvånats över hur svårt det har varit att få folk att prata, även på förbundsnivå.

– När vi kommer till kränkningar, korruption, infiltration, sexualbrott – då är det inte lätt att få någon att prata. Då ser jag direkt att ”nu är det jobbigt”. Man vill kanske prata om det, men det är obehagligt.