Korruptions- och dopningsskandaler har gjort att idrotten internationellt sett fått ompröva sina arbetsformer. Det behövs även i Sverige, är ett av budskapen i rapporten "Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott", som tillkom på uppdrag av regeringen.
– Idrottsrörelsen har utmaningar att hantera, i allt från osunda miljöer i barn- och ungdomsidrotten till kriminell påverkan på elitklubbar, liksom mötesformer som inte är transparenta, säger Johan R Norberg, utredare på Centrum för idrottsforskning, till Dagens Nyheter.
Systemet kan missbrukas
Johan R Norberg menar att den svenska idrottsmodellen innebär "mjuk styrning", det vill säga att föreningar och idrottsförbund själva uppmuntras att göra rätt genom värdegrundsdiskussioner, information, utvecklingsprojekt och eget ansvarstagande.
Det öppnar för att missbruka systemet, speciellt när allvarliga påföljder för överträdelser saknas, enligt Norberg. I svensk idrott kan det exempelvis gälla osunda elitsatsningar i barn- och ungdomsidrotten, fusk och kriminalitet inom elitidrott och bristande etik i idrottsrörelsens demokratiska processer.
"Det behövs bra utformade regler för ansvarsutkrävande och sanktioner som inte möjliggör jäv, korruption eller intressekonflikter. Trovärdig styrning inom idrotten handlar om att skapa styrsystemen som inte kan missbrukas. Egentligen är det inget konstigt, liknande principer tillämpas ju i den offentliga sektorn och inom företagsvärlden sedan länge", säger Johan R Norberg i ett pressmeddelande.
"Väldigt viktigt stöd"
Idrottsminister Amanda Lind delgavs en fördjupad dragning av rapporten under måndagseftermiddagen.
– Jag ser den här rapporten som ett väldigt viktigt stöd för idrottsrörelsen och regeringens arbete framåt, säger Lind till TT.
– Det den här rapporten lyfter som en av de viktigaste slutsatserna är att aldrig slå sig till ro, att man aldrig är framme. Varje barn som far illa är ett barn för mycket och det är viktigt att inte tro att allting är löst. Man pekar i rapporten på risken kring tystnadskultur som kan finnas inom idrotten, och det vet jag att Riksidrottsförbundet vill motverka och från statens sida så är det självklart att man måste se vad man kan göra ytterligare för att både motverka brottslighet inom idrotten och säkra så att inget barn far illa, säger hon.
I rapporten medverkar experter, forskare och sakkunniga från polismyndigheten, Brottsförebyggande rådet (Brå) och Riksidrottsförbundet.